Regeringen förbereder sänkta lägstlöner
Lägstlönerna för nyanlända med låga kvalifikationer kan komma att sänkas. Även IF Metall kan tänka sig göra undantag i sina avtal. Det är regeringen som förbereder en bred satsning på kollektivavtalad yrkesintroduktion.
– Ja, vi är beredda att hitta en lösning och hjälpa till, säger Veli-Pekka Säikkäla, förhandlingschef på IF Metall.
Det har förbundet också meddelat arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. Hon förbereder en ny förordning till Arbetsförmedlingen, som kommer att få befogenheter att stödja arbetsgivare som tar in nyanlända på yrkesintroduktion, YI.
Regeringen bäddar för en kraftig utvidgning av de YI-jobb som idag finns för unga under 25 år när de även kommer att rikta sig till nyanlända som varit i Sverige kortare tid än 3 år och har låga kvalifikationer.
Arbetsförmedlingen ger idag ett kraftigt stöd till arbetsgivare som har YI-ungdomar anställda. Stödet ges i form av ett bidrag som motsvarar arbetsgivaravgiften (31,42 procent) och en ersättning för handledning på 2 500 kronor i månaden.
YI-jobben är avtalsreglerade. Förutom på IF Metalls områden finns avtal för fastighetsområdet, vård- och omsorg, skogs- och träindustrin, handeln, livsmedelssektorn, elektriker och teatervärlden.
IF Metall har i sitt avtal ställt upp på sina avtalsområden och undantagit berörda från avtalens lägstlöner. De som kombinerar jobb och utbildning på YI-anställningar får 75 procent av den avtalade lägstlönen. I avtalet för teknikföretagen innebär det en lön på 14 000 – 15 500 kronor i månaden.
– För unga som går in i industrin och fullgör ett arbete kombinerat med en utbildningsinsats har vi gjort ett undantag från avtalens lägstlöner, säger Veli-Pekka Säikkälä.
– Vi kan möjligen göra en sådan överenskommelse även för nyanlända. Om de måste komplettera sina yrkeskunskaper, men också svenska språket, leder det till att man inte jobbar full tid.
– Men vi tror inte på sänkta löner. Att bara sänka dem inom industrin fungerar inte. Arbetsgivarna tar bara in personer som är produktiva. De skulle annars bara sinka produktionen.
IF Metall och dess motpart Teknikföretagen bedömer att en hel del av de nyanlända har industrierfarenhet men saknar utbildning som motsvarar gymnasiekompetens. På IF Metalls avtalsområden ska de ha erfarenhet av industriarbete eller vara intresserade av industriarbete. Akademiker, som ingenjörer, kommer inte i fråga för YI-arbeten, utan för dem finns snabbspåret in på arbetsmarknaden.
– Det handlar om att matcha de personer som har rätt bakgrund eller vill jobba i industrin till yrkesintroduktionsplatserna. Förordningen kommer att sätta ramarna. Sedan finns utrymme på respektive avtalsområde för det parterna kommer överens om, säger Soledad Grafeuille, på Arbetsförmedlingen.
På IF Metalls område ligger YI-lönerna på den låga nivå som de olika lönesänkande förslagen från respektive borgligt alliansparti innehållit, alltså om löner kring 15 000 kronor i månaden i upp till fem år.
För YI-utbildningar handlar perioden emellertid om högst ett år och lönen får inte understiga 75 procent av den normala lägslönen även om utbildningsinslaget och handledningen utgör mer än 25 procent av tiden.
Skillnaden gentemot lönesänkarförslagen är att YI-jobben bygger på kollektivavtalade regler, det ska finnas en lokal överenskommelse på de företag som deltar och facket får yttra sig över varje YI-anställning som Arbetsförmedlingen förmedlar. Och de omfattas av de avtalade försäkringarna. De många utspelen om sänkta ingångslöner har inte påverkat parterna i diskussionerna om en utvidgning av YI-avtalen.
– Vi är vana vid att det är så här. Förra gången lyfte man fram ungdomarna för att sänka lägstlönerna, men nu har ungdomsarbetslösheten minskat. Då använder man flyktingarna, säger Veli-Pekka Säikkälä.
På Teknikföretagen låter man sig inte heller påverkas av de politiska utspelen om lägstlöner.
– Nej, det påverkar inte förhandlingarna, säger Anders Weihe, förhandlingschef i Teknikföretagen.
Anders Weihe tonar ner industrins möjligheter att ta hand om en större volym. När YI-avtalen för unga lanserades trodde optimister på 40 000 till 50 000 arbetstillfällen.
– Jag trodde aldrig på sådana siffror. Det här är ingen kvick fix, utan något man måste jobba långsiktigt med.
– Antalet nyanlända som kan ta industriarbete är kanske inte jättestort, men varje gång man lyckas är det naturligtvis en framgång.
Men Teknikföretagen efterlyser kraftigare ekonomiskt stöd till arbetsgivare som tar in nyanlända än vad som ges vid YI-jobb till unga.
– Frågan är om kostnaderna för att ta emot nyanlända ändå inte är för höga. Mottagandet är förenade med en hel del svårigheter för företagen, som måste fundera på hur de organiserar detta lärlingsarbete, säger Anders Weihe.
– Vi har frågan om etableringsersättningen, som vi diskuterat med arbetsmarknadsdepartementet.
Via Arbetsförmedlingen kan nyanlända som har en etableringsplan få ersättning på mellan 4 800 och 6 500 kronor i månaden. Har man arbete under etableringen kan den minskas.
– Om individen har etableringsersättning och får 75 procent av lägstlön vill vi ha en diskussion om hur de två systemen kan samverka.
Teknikföretagen är också oroliga för hur boendet ska lösas i bostadsbristens Sverige.
– Förhoppningsvis ska YI-jobbet leda till en fast anställning eller åtminstone ett ordentligt CV, men man kan inte bedriva yrkesintroduktion på orter där det inte finns bostäder. Där tycker vi att staten inte har presterat.
LÄS OCKSÅ:
”Sluta sabotera avtalsrörelsen”
”En högerattack på lönebildningen”
Ledare: Alliansens låglönehets når stormstyrka
