Kommuner handlar utan koll

Varje år undanhålls 150 miljarder kronor i skatt – en tredjedel av den summan i Stockholms län. Kommunernas upphandlingar bidrar till skatteflykten.

Det visar en ny rapport från LO-distriktet i Stockholm. LO-distriktet har frågat de 26 kommunerna i Stockholms län hur de sköter sina upphandlingar. 23 av 26 kommuner har svarat.

Svaren visar bland annat att sex av tio kommuner inte har rutiner för att följa upp att kraven som ställs vid upphandlingarna verkligen efterlevs.

– 50 miljarder i uteblivna skatter i länet visar hur allvarlig situationen faktiskt är. Risken är att problemet växer samhället över huvudet om vi inte gör något nu, säger K-G Westlund, ombudsman på LO-distriktet.

I dag presenterades rapporten för kommunpolitiker med LO-bakgrund från olika kommuner i länet. De fick uppmaningen att ta reda på hur det ser ut i deras hemkommuner.

– Ett konkret exempel på facklig-politiskt samverkan. Vi sätter press på politiken. Vi kommer att göra en ny undersökning varje år, säger Elisabet Brandt Ygeman, försteombudsman på LO-distriktet.

Kommunerna i Stockholms län gjorde inköp för 64 miljarder kronor förra året – ofta på lösa boliner.

Kommunerna vet ofta inte vem de gör affärer med. Utbetalningarna stämmer inte överens med kontospecifikationen. Upp till fyra procent av leverantörerna har betalningsanmärkningar. Enligt lagen om upphandling ska kommunen inte göra affärer med dem.

Det krävdes inget omfattande detektivarbete för att sätta fingret på bristerna. Uppgifterna har LO-sektionen köpt in från ett av de företag som kontrollerar och analyserar den offentliga sektorns leverantörer. Det kan kommunerna också göra. Det är inte särskilt dyrt.

Bara var tionde kommun kontrollerar regelbundet att företagen följer avtalen med kommunen. Fyra av tio gör inte löpande kontroller av alla företag som kommunen gör direktinköp av eller har upphandlat. Därmed finns risken att kommunen bidrar till ekonomisk brottslighet och inte får det som den har betalt för, det vill säga slösar bort skattepengar.

Alla kommuner kollar huvudentreprenören – men mindre än hälften bryr sig om underleverantörerna. De kan strunta i att exempelvis betala skatt och arbetsgivaravgifter.

Det går att göra något åt problemen. LO-distriktet har ställt upp fem punkter för att minska den ekonomiska brottsligheten och få fler att betala skatt.

• Kommunerna ska ha skriftliga rutiner för kontroll. Alla avtalsbundna leverantörer ska bevakas löpande.

• Huvudentreprenören ska bli ansvarig för underentreprenörerna. De ska följa villkoren i avtalet och betala skatt och avgifter.

• Kommunerna bör kräva kollektivavtal vid upphandling och inköp.

• Skatteverket få rätt att genomföra riktade och oanmälda kontroller.

• Sverige ska satsa mer på att stävja ekonomisk brottslighet.

Svaren på enkäten visar att var femte kommun aldrig ställer krav på kollektivavtalsliknande villkor vid upphandlingar. Var femte kommun ställer alltid det kravet. Tre av fem kommuner kräver kollektivavtalsliknande villkor ibland.

Frågan är bara vad ”kollektivavtalsliknande villkor” betyder och om någon bryr sig att kontrollera om de efterlevs.

– Alla säger att de gillar den svenska modellen, men vi måste göra klart att den svenska modellen bygger på att arbetsmarknadens parter ska reglera lön och anställningsvillkor, betonar K-G Westlund.

Han tillägger att det här inte bara ligger i arbetstagarnas intresse.

– Det handlar om att skapa förutsättningar för konkurrens på lika villkor. Seriösa företag ska kunna överleva.

• Malmö stänger porten till paradiset