Utrikes födda tjänar sämre, har oftare otrygga anställningar, jobbar deltid mer och är över­representerade i bemanningsföretag. Det är väl dokumenterat i forskningen.

I medeltal tjänar utrikesfödda ungefär 15 procent mindre än svenskfödda. Hälften beror på att de oftare jobbar i låglönejobb. Den andra hälften beror till stor del på diskriminering. Löneskillnaden är störst bland högutbildade.

– Det finns tillräckligt många bevis för diskriminering på den svenska arbetsmarknaden för att man ska säga att det är ett problem, anser Olof Åslund, pro­fessor i nationalekonomi och generaldirektör för Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

Det finns många belägg för dis­kriminering. Forskare har visat att arbetsgiva­re väljer bort sökande med utländska namn, även om de har samma meriter som svenskfödda och skriver ansökningar på korrekt svenska.

– Det är det mest alarmerande. Det visar att inte bara utlandsfödda diskrimineras, utan även deras barn. Man skulle kunna tro att det betyder någonting att de är födda i Sverige och har gått i svensk skola, men det verkar inte öka deras chanser hos arbetsgivarna, konstaterar Olof Åslund.

Andelen människor med jobb är lägre bland utlandsfödda än svenskfödda. Arbetslösheten är högre. Men det har inte alltid varit så. På 1960-talet hade invandrare jobb i högre grad än infödda och inkomster i nivå med deras.