/media/lotidningen/media/images/nyhetsbilder/vt2008/goveteran_1608.jpg
– Jag har fått en del fina kommentarer här. Men att jag fick en uppskattande kram efter en dukning som jag hade gjort var nog roligast av allt. Sådant värmer, säger Susanne Klaman. Foto: Anna Wahlström.

ERFARENHET ATT HYRA. Efter 25 år på företaget Oki blev Susanne Klaman uppsagd. Arbetslös. Och hon som hade räknat med att hon skulle bli kvar tills hon gick i pension. Snart skulle hon märka att arbetsmarknaden är tuff för den som är 50.

– Jag sökte flera jobb och svaren jag fick var att man ”nog hade tänkt sig någon lite yngre”. Det var jobbigt att höra. Jag tyckte och tycker att jag har mycket kvar att ge, säger Susanne Klaman.

En väg var att anmäla sig till bemanningsföretag. Men tonerna därifrån var i princip desamma: ”Vi hör av oss.” ”Vi har nog inget just nu.” Tunga besked för en person som vill fortsätta att jobba många år till.

– Jag är ju bara 50 år och har många år kvar i arbetslivet. Men så hittade jag Goveteran på nätet och anmälde mig där. Jag var inte riktigt 50, så jag undrade om jag för en gång skull var för ung.

"Kändes seriöst"
– Men det tog inte lång tid innan de hörde av sig. Jag blev kallad på en intervju. De ville veta vem jag var och vad som skulle passa för mig. Det kändes seriöst från första början. Jag har ju inte sökt jobb på många år och behövde några som verkade veta vad de talade om, berättar hon.

Susanne Klaman är deltidspensionär och har en hörselskada. Det kanske inte skulle vara helt lätt att hitta ett jobb åt just henne. Men hon gillar att serva folk. Det har hon alltid gjort och hon ville också fortsätta med det.

Så dök då chansen upp. Företaget EFG Investment Bank ville ha en husfru till sitt kontor i Stockholm. De var beredda att testa henne. Susanne Klaman var också beredd att pröva vad jobbet innebar.

– Jag sa ”ja” direkt. Det verkade vara ett roligt jobb. Jag gillar som sagt att stå för service. Här skulle jag se till att kaffet finns. Hjälpa till att servera. Fylla på papper. Se till att lunchgäster blir serverade. Helt enkelt ha koll på att allt är så smidigt som möjligt för gäster och anställda här. Jag tycker att det är jättekul – och det är verkligen ett jobb som behövs, säger hon.

Dubbla skäl
Enligt Susanne Klaman finns det många anledningar till att ett företag ska anställa den som är 50+. Familjebildandet och vabbandet (vård av sjukt barn) är två starka skäl, tycker hon.

– Du är liksom klar med det där. Jag tror också att många som är lite äldre inte gärna byter jobb. Erfarenheten finns där och det kan du lita på. Du behöver inte lära upp på nytt hela tiden. Men framför allt tycker jag att det är bra med blandade arbetsplatser. Det blir oftare trevligt där, säger hon.

Banken har ett flott kontor på fyra våningar. Många som vill ha kaffe. Eller annan service. Hon har saker att göra hela tiden. Så hennes fyra timmar om dagen går rätt fort. Ibland kan det bli stressigt och ibland kan lokalerna med högt i tak vara problem för hennes hörselskada. Hon skämtar om det, och menar att det kan vara bra att inte höra ibland.

– I början tänkte jag också använda de fyra trapporna som en ursäkt för lite motion. Men numera använder jag hissen. Det är en stunds vila för mig, säger hon och skrattar.

Bättre än väntat
Det fanns saker som hon oroade sig för innan hon började sitt nya jobb. En del handlar förstås om att du känner dig säker på ett jobb som du varit på länge. Det nya kan verka skrämmande. Men hon tycker att allt har gått mycket bättre än vad hon trodde.

– Jag har träffat så många positiva människor som ger mig beröm för mitt jobb. Det känns verkligen som om jag behövs här och att mitt jobb uppskattas. Det enda som kan vara jobbigt är när jag löser av i receptionen. Att tala i telefon går jättebra. Men ibland så bullrar det så mycket i lokalerna att jag får be besökare att ta om det de säger. Jag tycker att det kan vara lite pinsamt, säger hon.

Behöver pengarna
Att bli utan jobb när du är 50 kan också vara tufft för familjen. Susanne Klaman har två söner. Framför allt var 16-åringen som fortfarande bor hemma orolig, säger hon. Undrade vad som skulle hända. När hon fick jobb blev han minst lika glad som hon. En fast punkt i tillvaron gynnar alla. Alla mår helt enkelt bättre.

– Jag har en tillsvidareanställning här genom Goveteran. Jag hoppas att jag blir kvar på banken länge. För ska jag vara ärlig så vill jag nog inte hoppa runt så mycket. Jag vill känna mig säker i mitt jobb. Men å andra sidan så är det också en trygghet med att ha Goveteran i ryggen om jag inte skulle få fortsätta här. Då kan jag få hjälp att hitta något annat. Men jag hoppas att jag får vara kvar, säger hon.

Läs också: artikeln "Bortsorterad kompetens tas tillvara", 17/4 2008