Två procent till högre löner

Kommunal i Vallentuna anser att kommunen har för många timavlönade. Det är billigare med fast anställda, visar en rapport som facket skickat till alla chefer. Personalchef Ulf Berglund tror dock inte på siffrorna. Det måste vara ekonomiskt att anställa när det behövs, säger han. Foto: Fredrik Persson.

I Vallentuna kommun har fack och arbetsgivare just haft sin första överläggning inför årets löneöversyn. Facken fick bland annat veta att kommunen i sin budget satt av två procent till löneökningar.

Ulf Berglund är personalchef och den som tillsammans med det nytillträdda kommunalrådet Örjan Lid (m) träffat motparterna. Ulf är nöjd med att ha ett utrymme som åtminstone ger ett reallöneskydd.

– Vi tar hänsyn till inflationen och den är ju lägre än två procent.

Å andra sidan är han medveten om att två procent troligen inte räcker. De centrala kraven från Kommunal, SKTF och Akademikerförbundet SSR är minst 3,9 procent. I Kommunals krav finns också minst 1.000 kronor till potten. Att det är för mycket är förstås en naturlig arbetsgivarinställning. Vallentuna har dock lyckats hålla igen under senare år, helt enkelt legat så lågt som möjligt i löneökningstakt. Det har varit en trend, säger Ulf Berglund.

Räcker inte
Förra året hamnade Vallentuna på 2,5 procent totalt. Kommunal fick 2,8 procent. En nivå som Kommunal inte hurrar över. Att få ut exakt enligt avtal är inte tillräckligt, slår Ingrid Karlsson, sektionsordförande för Kommunal i Vallentuna fast. Med en allt bättre ekonomi i kommunerna förväntar hon sig – och hennes medlemmar på bland annat skolrestaurang Regnbågen som LO-Tidningen berättat om i två reportage – mer den här gången.

Ekonomin är bättre i Vallentuna, ja, men bara på kort sikt, enligt Ulf Berglund. Sveriges Kommuner och Landsting har varnat för urholkade statsbidrag och sånt lyssnar vi på, säger han. Och så är det investeringsbehoven som lägger hinder i vägen. Kommunen har dock sålt en del fastigheter och kammat in några miljoner på det. Om vinsten av försäljningen används till investeringar kanske kommunen skulle kunna möta ett dyrt avtal, funderar Ulf Berglund.

– Men det är verkligen inget vi önskar oss.

Förra veckan kom de kommunala arbetsgivarna, Sveriges Kommuner och Landsting, med ett motbud till de fackliga organisationerna. Budet innehöll inga siffror, det kommer så småningom säger SKL:s arbetsgivardirektör Markus Gustafsson till LO-Tidningen.

Facket får mindre makt
I stället poängteras den lokala lönebildningen i budet. Kommuner och landsting vill sätta lönerna lokalt och helst ha ett system som tar hänsyn till respektive kommuns bärkraft och till löneläget i regionen. SKL vill att lönen bestäms i dialog mellan chef och medarbetare. Fackets inflytande på individnivå ska minska.

Bra, anser Ulf Berglund. För Vallentuna är det viktigt med lokalt inflytande och individuell lönesättning. Att hänsynstagande till regionens löneläge kanske skulle pressa lönerna uppåt i Stockholms län ser inte Ulf Berglund som något problem.

– Med individuell lönesättning kan lönerna variera och därmed behöver inte den totala lönekostnaden bli så stor.

Vallentuna var tidigt ute med individuell lönesättning, även för kommunalarna. Det stimulerar till utveckling av verksamheten, tror Ulf Berglund. Det blir även en morot för anställda som vill höja sin lön genom att göra ett bra jobb. På vilket sätt är er verksamhet bättre än i kommuner utan individuell lönesättning?

– Vi jämför inte på det sättet, säger Ulf Berglund. Vi frågar medborgarna vad de anser om kommunens verksamhet och de är relativt nöjda.

Ulf Berglund vill ha in Kommunal i det man kallar dialogmodellen, det vill säga att lönen sätts mellan chef och medarbetare, utan att facket deltar på invidnivå. Facket granskar och godkänner i stället resultatet i efterhand. Så gör vi med tjänstemännen, säger han och det fungerar bra.

Både och
Ulf Berglund ser kollektivavtalet som grunden för personalpolitiken och att samarbete med facket nödvändigt. Det är på individnivå som fackets medverkan bör tonas ner. För kommunalarna är fackets medverkan tydlig. Först har (i den bästa av världar) chefen och den anställde ett medarbetarsamtal, sedan förhandlar facket om lönerna och därefter får den anställde veta sin lön. Helst i ett lönesamtal, vilket inte alltid fungerar.

Skulle dialogmodellen ge kommunalarna högre löner?

– Det vet jag inte. Inget säger att det skulle blir försämringar.

Ett syfte med individuell lönesättning är att få större lönespridning. Hur stor den ska vara kan inte Ulf Berglund svara på. I dag
ligger lönerna för skolmåltidspersonal mellan 15.400 och 18.000 kronor. Hur mycket mer man ska kunna tjäna tar inte personalchefen ställning till.

De lokala löneförhandlingarna för Kommunal, SKTF och SSR dröjer. Först måste de centrala avtalen bli klara. Förhandlingarna med Vårdförbundet, Lärarförbundet och Akademikeralliansen har däremot startat eftersom de har tillsvidareavtal. Vårdförbundet har två procent garanterat, lärarna inget bestämt. Ulf Berglund säger inte nej till tillsvidareavtal, men i praktiken betyder det inte så mycket. Det viktiga är att spelreglerna är klara.

FAKTA: Så ska lönen sättas
Vallentuna har cirka 1.300 anställda. Av dessa är 803 medlemmar i Kommunal, 689 kvinnor och 114 män. Kommunfullmäktige har antagit ett personalpolitiskt program och en lönepolicy. Där slås fast att individuell och differentierad lönesättning gäller samt vilka kriterier chefen ska använda för att värdera medarbetarna. Det rör sig bland annat om ”förmågan att bidra till verksamhetens samlade resultat” och ”förmågan att möta kunden/brukaren på ett professionellt och ansvarskännande sätt så att mötet präglas av kvalitet och kundfokus”.

Läs också: reportage nummer ett fr&aring
;n Vallentuna "Kvinnorna som alla pratar om"
Läs också: reportage nummer två från Vallentuna "Besvikelse efter Kommunals bud"