Det finns en rad frågor som söker svar efter det svenska valresultatet i Europaparlamentsvalet.

Till exempel: hur stolta är Sverigedemokraterna över sin valspurt? Hur begåvat var det att låta lamellerna helt lossna och utse TV4 till huvudfiende? Att börja använda sig av retorik som partiledaren tidigare beskrev som nazistisk? Nu är de fjärde största parti och backar för första gången i ett nationellt val. 

Men SD kan möjligen glädjas åt att det som händer ute i Europa och känna att morgondagen, trots allt, tillhör dem.  

Le Pens parti blev störst

När Miljöpartiet i Sverige nu ökar så bärs de inte fram av den gröna våg som svepte fram över EU för fem år sedan. 

De då fina valresultaten för miljöpartierna – 22 nya mandat gick till den gröna gruppen i Europaparlamentet 2019 – tolkades av kontinentens ledare som en tydlig signal om vad väljarna ville se. Det viktigaste resultatet av den gröna succén var att EU gemensamt bestämde sig för att unionens ekonomi ska vara klimatneutral senast 2050. 

 I juni 2024 svallar i stället en brun våg över kontinenten. I Rom, i Stockholm, i Berlin, i Lissabon och i Wien har partier som för inte alls länge sedan betraktades som pestsmittade levererat sina bästa valresultat någonsin. I Paris blev Marine Le Pens extremparti Nationell samling, RN, mer än dubbelt så stort som president Macrons liberala parti. Mycket tyder på att RN också blir parlamentets enskilt största parti. 

Det var ju precis det här etablissemanget ville undvika. Långt innan högerextremisterna stormade in i parlamentsbyggnader och regeringskanslier så har de påverkat inriktningen på medlemsstaternas och unionens politik. Själva hotet om Le Pen och gängets framgångar ledde till skärpta migrations- och asylregler och ökad betoning på säkerhetspolitik och gränspoliser. 

Högerextremisterna styr

Det har helt uppenbart inte stillat väljarnas intresse för ytterhögerns lösningar.

Även om den breda maktkoalitionen i Europaparlamentet – socialdemokrater, liberaler och konservativa – med nöd och näppe håller kommer det här valresultatet påverka vilken klimatpolitik, arbetsmarknadspolitik, socialpolitik och migrationspolitik EU kommer stå för är. EU:s förhållningsätt till Ukraina riskerar förändras.

Nu står vi här med nya mandat i extremhögergrupperna och hos de grupplösa. Nu står vi här med ett läge där sju av EU:s 27 regeringar räknar med högerextremisters stöd. Och fler lär det bli efter sommaren och höstens nationella val. 

Vid EU:s gränser rasar ett krig. En levnadsomkostnadskris plågar Europas löntagare. Den politiska logiken säger att de traditionella maktpartierna först och främst ska gynnas av den typen av oro. Men den politiska logiken har ju farit all världens väg.  

Och inte bara för att valrörelsen handlat om transpersoners rättigheter och andra kuriösa kulturkrigsfrågor. 

Vänstern har misslyckats

Eurobarometern gör gällande att fattigdom, social utsatthet och sjukvård är det som de europeiska väljarna oroar sig mest för. Nästan lika oroliga är man för ekonomin och otrygghet på arbetsmarknaden. Europa kokar av ett socialt missnöje men vänstern har misslyckats med att förvalta och göra politik av frågor som de traditionellt ägt. 

Där finns något för Sveriges socialdemokrater att ta med sig i en kommande valutvärdering.

Allt fler europeiska väljare har dragit slutsatsen att om man vill göra något åt arbetslösheten och utsatthet, ja då är det högerextremister man ska rösta på. 

Där finns något för socialdemokrater över hela kontinenten att ta med sig.