Nyheter

Hur låga löner går det att försörja sig på?

ARBETET GRANSKAR. LO har öppnat för lägre löner för att fler ska få jobb. Men de låglönemodeller för unga som redan finns är mycket svåra att leva på för en vuxen som bor i egen hyresrätt, visar Arbetets beräkningar.

LÄS OCKSÅ Privatekonom om Arbetets uträkning: Inte hållbart på lång sikt

”Inte känner man sig förvånad men djupt besviken över LO och arbetarrörelsen i Sverige när man hela tiden går arbetsgivarna till mötes.”

När LO:s ledning presenterade sitt förslag om så kallade utbildningsjobb var många av reaktionerna på organisationens Facebook-sida negativa. De upprörda känslorna handlade om att man öppnar för tillfälligt sänkta löner för personer utan utbildning som ska få in en fot på arbetsmarknaden.

Inga siffror sattes emellertid på lönekostnadssänkningen när LO la fram sitt förslag. En del frågetecken kan möjligen rätas ut på ett LO-seminarium på måndag. Hur stor rabatten ska vara är en fråga som förhandlingar får avgöra, var beskedet från LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson.

– Vi vet redan i dag att människor inte konkurrerar med samma kunskaper när de börjat sina arbetsliv, och då är det inte ovanligt att man har en subvention med sig. Det viktiga är att när man har kunskaperna, så konkurrerar man på samma villkor, sa Karl-Petter Thorwaldsson då.

Det finns olika modeller för att sänka lönekostnader: sänkta arbetsgivaravgifter och statliga lönesubventioner är två, påpekade LO.

Sänkta löner ett tredje sätt, och det är den öppningen från LO:s sida som väckt reaktioner. Under den jämställdhetsresa som LO-ledningen nu genomför har det dykt upp fler frågor kring LO:s förslag om utbildningsjobb.

Men vid presskonferensen i mars poängterade Karl-Petter Thorwaldsson att han inte är så orolig för perioden med lägre lön vid inträdet på arbetsmarknaden – så länge det är 100 procent av kollektivavtalslönen som gäller när personen är färdig med utbildningen.

– Vägen fram till kollektivavtalsnivån kan se olika ut. Men jag gissar att det kommer ta ungefär två till tre år innan man konkurrerar på samma villkor om vanliga jobb, sa Karl-Petter Thorwaldsson.

På flera stora avtalsområden finns redan i dag lägre lägstalöner för personer som inte fyllt 19 år. Det finns flera likheter mellan avtalsmodellerna för yngre och den grupp, med framför allt nyanlända, som de nya utbildningsjobben nu siktar in sig på.

• Båda grupperna saknar fullgjord gymnasieutbildning.
• I båda fallen handlar det också om tidsbegränsade villkor. Även för 17-åringar tar det ju vanligtvis ”ungefär två till tre år innan de konkurrerar på samma villkor”.

Arbetet har därför sammanställt de avtalade lägstalönerna för 17- och 18-åringar på flera stora LO-områden. Kartläggningen visar att det handlar om påtagligt lägre löner framförallt för minderåriga:

• För 17-åringar är lägstalönerna mellan 19 och 33 procentenheter lägre än för vuxna. Butiksanställda 17-åringar tjänar exempelvis 11 300 kronor i månaden efter skatt. De som jobbar på hotell och restaurang får drygt 12 200 kronor efter skatt.
• För 18-åringarna beror det helt på inom vilket avtalsområde de jobbar. Inom vissa branscher är lönegolvet detsamma för 18-åringar som för medelålders, medan åldersgruppen på andra håll tjänar lika lite som sina 17-åriga arbetskamrater.

Arbetet har räknat fram vilken månadslön som krävs för att en person ska ha en rimlig levnadsnivå, enligt Konsumentverkets kostnadsberäkningar. För en ensamstående 30-åring krävs en månadslön efter skatt på 12 500 kronor för att klara av de mest basala utgifterna och uppnå en rimlig levnadsnivå.

Lägstalönerna för 17-åringar skulle på flera avtalsområden inte gå att leva på för en vuxen. Det skulle antagligen kräva riktade skattesänkningar eller bidrag till utbildningsjobbarna.

Dessutom förutsätter beräkningen att det handlar om heltidsarbete, vilket innebär att hela utbildningsdelen får att få en gymnasieexamen, måste ske på fritiden. Om utbildningsjobbet bara är på deltid kommer de ”generösa studiemedel” som LO vill se vara helt nödvändiga för försörjningen.

Trots att de ungdomsrabatter som flera LO-förbund redan gått med på är ganska påtagliga, så går flera kända förslag och krav om nya etableringssatsningar ännu längre.

• Svenskt Näringsliv: Organisationens utgångsbud för så kallade ingångslöner skulle leda till att en anställd efter skatt får mellan 11 600 och 13 900 kronor kvar efter skatt att leva på.

• Arbetsmarknadspolitiska rådet: I det förslag som kommer från experterna i rådet, som finansieras av Svenskt Näringsliv, skulle man som mest nå upp till 12 200 efter skatt.

• Liberalerna: Partiet har ett förslag om så kallade startjobb. Där skulle den nyanställde som mest tjäna 12 900 kronor i månaden efter skatt.

Samtliga dessa förslag innebär månadslöner som ligger under, eller alldeles strax över, den lön som krävs för att en ensamstående person ska vara självförsörjande.

En som ändå ställer sig försiktigt positiv till LO:s nya förslag om utbildningsjobb är Åsa Olli Segendorf, chef för arbetsmarknadsenheten på statliga Konjunkturinstitutet.

– Vi tror att nivåerna för lägstalöner är en stor del av förklaringen till den högre arbetslösheten bland personer som saknar gymnasieutbildning. Om produktiviteten inte matchar lönen, så kan man antingen sänka lönen eller höja produktiviteten. LO:s förslag går ut på att temporärt sänka lönen medan personens produktivitet höjs, säger Åsa Olli Segendorf.