Sju kraftarbetare döda – på tre år

ARBETET GRANSKAR ARBETSPLATSOLYCKOR. Underentreprenörer, företag utan kollektivavtal, risk för språkförbistring. Inramningen till den olycka i Tyfors där två elmontörer miste livet faller in i ett mönster som oroar både myndigheter och fack. 

LÄS OCKSÅ Ellevio: ”De har inte jobbat enligt våra regler”

Måndag eftermiddag i Dalarna, den sjunde november. Vid samma tid som arbetstagare landet över släntrat mot kafferaster och fruktkorgar hissas två personer upp i en skylift här i Tyfors. Männen i hisskorgen är 23 och 59 år gamla.

De kommer från Estland men rustar nu elledningen mellan Lesjöfors och Fredriksberg. Det blir deras sista jobb någonsin. Ledningen de hissas upp emot skickar 30 000 volt genom deras kroppar. Båda dör.

Klicka på bilden för att se den större.

Klicka på bilden för att se den större.

Exakt hur detta kunde ske utreds nu av polisen, Arbetsmiljöverket och Elsäkerhetsverket. Förundersökningssekretessen gör dem alla fåordiga.

– Det man kan säga är att de här två montörerna kom i kontakt med en strömförande ledning. Det var starkström i den, det gjorde att de omkom. Närmare omständigheter kan jag inte ge nu, säger åklagaren och förundersökningsledaren Ann-Marie Helander.

Redan nu kan man ändå konstatera att olyckans inramning följer vissa mönster. Det handlar om underentreprenörer, språk, företag utan svenska kollektivavtal. Och om företaget överst i kedjan, Ellevio, som äger nätet. Ellevio hade anlitat det tyska företaget Leonhard Weiss, som i sin tur gett uppdraget till sitt estniska dotterbolag.

– Vi har ingen egen fältpersonal utan arbetar sedan många år tillbaka bara med entreprenörer, sa Ellevios vd Johan Lindehag i ett pressmeddelande efter olyckan.

LÄS OCKSÅ ”Säkra jobb kräver mer” – Arbetets chefredaktör Yonna Waltersson

Det är ett kritiserat arbetssätt. Elinspektör Lars Jansson utreder olyckan för Elsäkerhetsverkets räkning.

– De här bolagen som är nätägare har ju inga egna vanliga arbetare, utan de anlitar underentreprenörer, säger han om hur det ser ut generellt.

Upplever ni att det är ett problem säkerhetsmässigt?
– Ja, vi tycker att det blir problem i och med att det kan gå i flera led. En entreprenör anlitar en annan entreprenör i sin tur för vissa arbeten. Då kan det bli missar i kedjan som gör att det sker olyckor och tillbud.

Vilka risker kan uppstå?
– Missuppfattningar, att man ska förvissa sig om att personalen har rätt kompetens och så vidare.

Klicka på bilden för att se den större.

Klicka på bilden för att se den större.

På Arbetsmiljöverket utreder arbetsmiljöinspektör Paul Keenan olyckan. Han har inte kunskap om hur det brukar se ut på elnätet, men säger att kedjor av underentreprenörer generellt skapar risker.

– Det finns risk för felkällor, att saker hamnar mellan stolarna.

De lokala och regionala elnäten ägs av sammanlagt runt 170 elnätföretag. Vattenfall, Eon och Ellevio är störst. Elektrikerförbundets andre vice ordförande Ulf Carlsson konstaterar att av dessa tre har endast Vattenfall ett eget servicebolag. Han säger att det är ”som uppgjort för missförstånd” i kedjor av underentreprenörer.

– Säkerhet, anställningsvillkor, lönedumpning, säger han om vad han ser för risker.

I byggbranschen är kedjorna ofta längre. Byggnads har förhandlat fram en skärpning av huvudentreprenörernas ansvar för villkoren hos underentreprenörerna i kollektivavtalet. Ulf Carlsson säger att frågan om underentreprenörskedjor på något sätt kommer att tas upp även i elektrikernas avtalsförhandlingar.

– Vi måste ha insyn i hur de gör sina upphandlingar och vilka de tar in, säger han om nätföretagen.

Klicka på bilden för att se den större.

Klicka på bilden för att se den större.

Olika språk är också en säkerhetsaspekt när utländska företag anlitas. I Tyfors skulle driftcentralens svenskspråkiga information översättas först till engelska via en elsamordningsledare, sedan till estniska via elsäkerhetsledaren.

När tidningen Byggnadsarbetaren förra året granskade byggolyckor där utländska arbetare mist livet var en återkommande invändning i Arbetsmiljöverkets utredningar att de omkomna inte fått instruktioner på sitt eget språk.

Efter olyckan i Tyfors har Elektrikerförbundet inlett försök att få kollektivavtal med männens arbetsgivare. Hur det går får framtiden visa, men generellt begränsar Lavallagen möjligheten att sätta kraft bakom krav på att utländska företag ska teckna svenska avtal.

För att ge överblick över vilka utländska företag som är i Sverige finns en skyldighet att registrera arbetet hos Arbetsmiljöverket. När olyckan i Tyfors inträffade var de omkomna inte registrerade.

– Det är ju en förutsättning om man ska ha någon koll på vilka som är här och jobbar, säger Ulf Carlsson på Elektrikerförbundet om registreringens betydelse.

Klicka på bilden för att se den större.

Klicka på bilden för att se den större.

Olyckan faller också in i ett mönster som rör uppdragsgivaren. Ellevio uppstod sommaren 2015. Ett konsortium med bland andra första och tredje AP-fonden, samt Folksam, tog då över Fortum Distribution. Fortum sålde alltså sin nätverksamhet, som därmed bytte namn till Ellevio.

Redan i september samma år skedde en dödsolycka på Ellevios nät, en montör föll från en stolpe. Året innan, 2014, var dagens Ellevio ännu en del av Fortumkoncernen. Fyra personer som arbetade på Fortumbolags uppdrag miste livet i olyckor det året. En arbetade på det elnät som Ellevio nu tagit över, två på ett värmeverksbygge och en körde kran vid en kraftstation (se bildexemplen i denna artikel).

– Säkerhetskulturen både när det gäller Fortum och Ellevio kan ifrågasättas, säger Ulf Carlsson.

Klicka på bilden för att se den större.

Klicka på bilden för att se den större.

Jenny Berggren

Kommentera den här artikeln