Hård kritik mot förslag om visselblåsarskydd

G÷TEBORG 2013-111-02 Forskaren Susanne Fransson, docent i r‰ttsvetenskap vid Gˆteborgs universitet, som har gett ut en boken "Whistleblowing och yttrandefrihet - gr‰nserna fˆr anst‰lldas kritikr‰tt" Foto Adam Ihse / TT / Kod 9200

Susanne Fransson. Foto: Adam Ihse/TT

Regeringens förslag om skydd för visselblåsare får hård kritik från Lagrådet. Lagförslaget är ”vagt”, ”uttunnat” och kommer inte få någon effekt. Ett riktigt skitförslag, sammanfattar Susanne Fransson, docent i rättsvetenskap, det hela.

Som Arbetet skrivit tidigare har regeringen lagt fram ett lagförslag om skydd för visselblåsare på jobbet. Det vill säga anställda som på något sätt larmar om något som inte verkar stå rätt till. Världens kanske mest kända visselblåsare är amerikanen och före detta NSA-anställde Edward Snowden.

Sverige har saknat skydd på området för privatanställda, medan offentligt anställda har meddelarskydd som är grundlagsskyddat.

Nu har lagrådet granskat förslaget. Och juristerna är inte nådiga i sin kritik. Förslagen är ”vaga” och därför svåra att ens se vad de skulle ha för betydelse. Särskilt kritisk är man mot att regeringen avgränsar larm till ”allvarliga missförhållanden”, och konstaterar att en anställd kan behöva skydd även om misskötseln inte anses allvarlig.

För fem år sedan togs begreppet allvarlig bort ur en annan lagstiftning, Lex Sarah, om missförhållande som ska rapporteras i den vård som socialtjänsten står för.

– Vi vet redan att det inte fungerar, så varför föreslå det igen? Det är oerhört problematiskt för anställda att avgöra vad som är allvarliga missförhållanden, säger Susanne Fransson, docent i rättsvetenskap vid Göteborgs universitet och författare till ”Yttrandefrihet och whistleblowing: om gränserna för anställdas kritikrätt”.

Inte heller hon jublar över den föreslagna lagtexten.

– Det är ett skitförslag. Det är ännu sämre än utredningen som också den var dålig. Släng det i papperskorgen och börja om.

Enligt henne är lagstiftning inte någon lösning på problemet. Hon anser att skillnaden mellan den praxis vi har i yttrandefrihetsfrågor från Arbetsdomstolen och det grundlagsskydd offentligt anställda har är för stort jämfört med hur anställda upplever sitt arbetsklimat.

– Det råder en tystnadens kultur på arbetsplatser. Och lagstiftning kan inte förbättra det klimatet.

Susanne Fransson tror lösningen finns i ett mer demokratiskt arbetsliv. Där anställda måste gå ihop, eller vända sig till facket. Det kan inte ligga på en enskild individ att larma. Och chefer och ledning måste kunna ta kritik. Kan man inte det krävs utbildning.

I remissvaren till utredningen kan man läsa att arbetsgivarna har varit starkt kritiska till lagstiftning på området. Svenskt Näringsliv anser till exempel att anställda är nog skyddade i dag, och att en lag skulle inskränka på arbetsgivares rätt att leda och fördela arbetet. Medan till exempel LO varit positiva till en lagstiftning på området, men kritiska till flera av utredarens förslag,

LÄS OCKSÅ:

Visselblåsare ska ha rätt till skadestånd

Hela lagrådets yttrande.

Hela lagförslaget.

Sandra Lund
08-725 52 12 Twitter: @lundasandra

Kommentera den här artikeln