Avtalslös IT-bransch

Daniel Lindberg är CEO på Quickspin, som startades 2011 och utvecklar ­mjukvara för kasinospel. Kollektivavtal är oflexibelt, anser han.  Foto: Martin Fältström

Daniel Lindberg är CEO på Quickspin, som startades 2011 och utvecklar ­mjukvara för kasinospel. Kollektivavtal är oflexibelt, anser han. Foto: Martin Fältström

De är heta, växer så att det knakar och slåss om personalen. Men nästan inget av de 50 högst rankade tillväxtbolagen i IT-branschen har kollektivavtal. Facket möts av kalla handen. – De har en annan kultur där kollektivavtal är osexigt, säger facket.

Varje år tar tidningen Computer Sweden fram en lista över de 50 mest framgångsrika HIT-bolagen (hype, innovation, tillväxt). En granskning av förra årets lista visar att Unionen (TCO) enbart har avtal med fyra av dessa företag. Ett av dessa bolag har också avtal med Sveriges Ingenjörer (Saco).

Alla övriga är avtalslösa. De är heller inte medlemmar i arbetsgivarnas organisationer.

Dessa snabbväxande IT-bolag, som utvecklar spel och spännande lösningar för olika nätbaserade tjänster, slåss om välutbildade tekniker och IT-specialister. Men samtidigt som de erbjuder höga löner och goda förmåner har det utvecklats en kultur i IT-sektorn som innebär att bolagen ställer sig vid sidan av den svenska modellen för arbetsmarknaden och väljer bort kollektivavtalen.

De tycker sig kunna ta fram lika bra lösningar på egen hand.

– Vi vill göra saker ännu bättre, ha större frihet och flexibilitet än vad ett kollektivavtal ger och ibland har vi bättre förmåner, säger Ida Wate, HR-manager på spelutvecklaren Mag Interactiv, som rankas högst på listan över HIT-bolag.
– Vi vill bygga en hälsosam arbetsplats. Dessutom attraherar vi personal med ett mycket förmånligt bonusprogram. Om det går bra för bolaget ska det gå bra för alla anställda.

Listans nummer två, Zenterio, rekryterar framför allt på teknikintresset, förklarar Henrik Valeskog, HR-chef:

– De som söker sig hit vill jobba med hypad teknik som ingen annan har utvecklat tidigare och i ett bolag som ligger i framkant.
– Men eftersom vi konkurrerar om personal med stora IT-bolag måste vi också vara starka i alla typer av förmåner. Vi har motsvarande eller bättre villkor än vad som finns i kollektivavtalen.

Men är inte era privata lösningar dyrare än kollektivavtal?
– Det kan jag inte svara på. Vi har inte räknat på vad ett kollektivavtal skulle kosta oss eller hur mycket vi skulle spara, säger Henrik Valeskog.

På Quickspin, nummer tre på HIT-listan, som utvecklar mjukvara för kasinospel, ser Daniel Lindberg, CEO, inget behov av kollektivavtal:
– Jag är entreprenör och ogillar som arbetsgivare att tvingas till att göra saker. Kollektivavtal skulle vara oflexibelt för oss.
– Vår utgångspunkt är att attrahera den bästa personalen. Bara om kollektivavtal skulle gynna oss vid rekryteringen skaffar vi det.

Unionen och Sveriges Ingenjörer försöker förstå IT-branschens ovilja mot kollektivavtal. Enligt den fackliga analysen handlar det om unga företag som startats av drivande entreprenörer kring en teknikidé. De har aldrig sett sig som arbetsgivare, är i en tillväxtfas och har inte råkat ut för bakslag som leder till uppsägningar.

– Jämför med tiden innan IT-bubb-lan sprack för 15 år sedan, då var IT gudarnas land. Ingen behövde fackligt medlemskap eller kollektivavtal, säger Anneli Laanep Joandi, Sveriges Ingenjörer, med avtalsansvar för IT-bolagen. Men när individen ser sin egen sårbarhet börjar hon tänka till, alltså när någon blir sjuk eller ska vara föräldraledig. Oj, det kanske inte var toppen att stå utan kollektivavtal.

Fenomenet med alla nya branscher som växer fram i IT-sektorn påverkar nog också den avtalslösa kultur som utvecklats.
– Där är det inte särskilt sexigt med kollektivavtal. Jag  tror också att de har för dåliga kunskaper om vår arbetsmarknadsmodell. Varken fack eller arbetsgivare har varit tillräckligt bra på att informera.

Skärmavbild 2015-11-26 kl. 14.35.19Tillsammans med arbetsgivarna i Almega IT och Telecomföretagen funderar Sveriges Ingenjörer på möjligheterna att skräddarsy avtal för dessa IT-bolag.
− Det kan vara avtal med prova-på-period, rabatterade avgifter eller något annat. Vi har inget förslag än, utan har bara inlett diskussionerna, säger Anneli Laanep Joandi.

Unionen tecknar omkring 1 500 nya kollektivavtal varje år, men bara en bråkdel, 75 stycken, gäller IT-bolag, berättar Niklas Hjert, förhandlingschef. I IT-sektorn har bara vart fjärde bolag avtal.

Bland övriga kan mäklare av pensionslösningar och försäkringar göra mycket goda affärer när bolagen måste fixa egna lösningar i konkurrensen om personal.
– Väldigt sällan ser jag egna lösningar som är bättre, utan ofta är de både dyrare och sämre, säger Niklas Hjert.
– Dessutom är kunskaperna om kollektivavtalen låga, men det kanske inte heller är så konstigt. Avtal är inte det första entreprenörerna tänker på när de fokuserar på sin affärsidé i ett nystartat bolag.

I en privat pensionslösning ska utöver premien mäklaren ha en ordentlig provision. Lösningen blir inte bara dyr utan arbetsgivaren får också svårt att kontrollera hur omfattande skyddet är, till exempel efterlevandeskyddet.
– Avgifterna till de fonder där dessa pensionspengar placeras är ofta mycket högre än våra. Vi har lyckats pressa ner dem eftersom kollektivavtalet omfattar så många individer.

Niklas Hjert tar också upp det utländska ägandet som förklaring till de få kollektivavtalen i sektorn. I de stora globala bolagen fattas beslut om avtal i en annan del av världen. För facket kan avtalsskrivandet vara en lång process. Den startar med kontakter med dotterbolaget i Sverige, går till Europanivå och därefter upp på global nivå innan ett beslut om avtal är fattat. Det är inte alltid lätt att hitta en bolagsrepresentant i Sverige att inleda diskussionen med, som i fallet med Facebook (se artikel härintill).
– Det är inte alltid som bolagen har representanter på plats som har, eller upplever sig ha, mandat att fatta dessa beslut, vilket de naturligtvis borde ha, säger Niklas Hjert.

LÄS OCKSÅ:

”Jag tänkte att så ska det vara” – Limes Audio har kollektivavtal

Facebook är avtalslösa och gömmer sig

Carl von Scheele
08-725 52 17

Kommentera den här artikeln

  • Simsalablunder

    Figurer inom dessa IT-företag har alltsomoftat gått på myten om the self made man som är en del i nyliberala tankeströmmar sedan 1800-talet som i Sverige fick ordentligt fäste under 1990-talet hos allmänheten. Argumenten mot kollektiv avtal är alltså ideologiska och desamma idag som de var under IT-bomen på 90-talet.

    Och mot människor som investerar sitt känsloliv i en ideologi som nyliberalismen (oavsett om det är medvetet eller inte), en ideologi med starka religiösa drag, biter inte sakargument.

  • Simsalablunder

    ”utvecklar mjukvara för kasinospel”

    Jojo, det är ju ett värdeskapande som heter duga. Bara om man helt bortser från sådant mossigt som samhällsnytta kan man tycka det är entreprenörer vi har behov av.

    Vi har tydligen råd med dessa ”entreprenörer” och deras dyra arbetskraft i vår samhällsekonomi samtidigt som det påstås att vi inte råd med offentliganställda som skapar värden inom vård, skola och omsorg. Alla betalas de med statsvalutan…