Kommunals avtalssekreterare Lenita Granlund. Foto: Henrik Montgomery/TT

Sjuknärvaron inom vård och omsorg, förskola och skola och andra grupper som Kommunal organiserar är alarmerande hög, visar en kartläggning. Karensdagen i sjukförsäkringen driver på sjuknärvaron, men trots starka fackliga krav finns inget besked från regeringen om att ersätta den med ett mildare karensavdrag.

– Nej, det finns ingenting klart. Jag kan inte ge något besked om karensdagarna, säger Therese Svanström, statssekreterare hos socialministern.
– Förslaget finns i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen och många av remissinstanserna lyfter fram just den lösningen, men inget är klart än.

Therese Svanström hänvisar också till det osäkra parlamentariska läget som ytterligare försvårar för regeringen att lägga ett sådant förslag.
– Man måste se vad som är politiskt möjligt.

Hon framträdde på ett seminarium som Kommunal höll på torsdagsförmiddagen. I rapporten ”Friskt liv i sikte?” av Yeshiwok Wondmeneh, presenterades en mycket allvarligare bild av sjuknärvaron än vad experterna tidigare känt till.

I de grupper som Kommunal organiserar, som undersköterskor, vårdbiträden, hemtjänstpersonal, barnskötare och andra är inte bara sjukfrånvaron högre än hos andra grupper i samma sektorer.

Under den tolvmånadersperiod som Wondmeneh har undersökt är även sjuknärvaron mycket högre. Sex av tio har någon gång under perioden gått sjuk till jobbet. Om man sorterar bort dem som gjort det någon enstaka gång blir siffrorna alarmerande.

Särskilt allvarligt är det att fyra av tio (38 procent) har gått till jobbet sjuka fler än fem gånger. De riskerar sin hälsa visar forskningen.
– Sjuknärvaro vid fler än fem tillfällen per år kan leda till allvarliga sjukdomar. Det finns statistiskt signifikant forskning som visar det, poängterar rapportförfattaren Yeshiwork Wondemeneh.

Resultaten skakade om den kände arbetslivsforskaren Gunnar Aronsson vid Stockholms Universitet, som kommenterade rapporten.
– Siffran 38 procent för dem som går sjuka till jobbet mer än fem gånger om året är den högsta siffra som jag sett, konstaterar han.

I andra undersökningar brukar hälften så många, ca 20 procent, ange en så pass hög frekvens för sjuknärvaron.

Den vanligaste orsaken till sjuknärvaro är att den drabbade vill undvika karensdagen i sjukförsäkringen. Det uppgav mer än hälften av de svarande. Med låg lön blir karensdag och sjuklön på 80 procent ett stort hål i privatekonomin.

Nästan lika vanlig orsak är hänsyn till kolleger. I slimmade organisationer får arbetskamrater till den sjuke en mycket mer stressig arbetsdag. Bland svarande med tidsbegränsade anställningar uppger nästan hälften (46 procent) en oro för att frånvaro kan påverka den fortsatta anställningen.

Lenita Granlund, avtalssekreterare Kommunal, är övertygad om att ett förslag från den rödgröna regeringen om karensavdrag kommer. Hon vill liksom LO helt slopa karenssystemet, men ser karensavdrag som än bättre lösningen än karensdag utan lön.

­– De som till exempel jobbar natt och har långa pass får orimliga avdrag vid karensdagar. Det är ett steg i rätt riktning. Självklar tycker vi som LO att karensdagen ska slopas.
– Vi hör från våra nattarbetande medlemmar att de är väldigt ofta sjuknärvarande för de har inte råd att sjukskriva sig. De förlorar en stor del av månadsinkomsten på en natt.

– Det är egentligen vårt förslag om karensavdrag som till stor del har anammats av utredningen. Och det verkar finns en ganska stor enighet kring den frågan.

LÄS OCKSÅ:

Kommunal kräver att karensdagen försvinner