Arbetsmiljön hamnar på undantag

Sedan den borgerliga alliansen kom till makten 2006 har resurserna till Arbetsmiljöverket skurits ned rejält. År 2009 var de 100 miljoner kronor lägre än 2006. Sedan dess har anslagen ökat, men de ligger fortfarande 50 miljoner under nivån 2006. 

Antalet inspektörer har på samma tid minskat med 35 procent. Samtidigt har behovet av inspektionerna ökat då allt fler jobbar på små arbetsplatser och har lösare anställningsförhållanden.

Trenden att antalet arbetsolyckor som lett till sjukskrivning minskar har också brutits och sedan 2009 ökar de igen, från 25 900 olycksfall till 30 200 förra året.

– Verket måste få mer resurser nu. När det inte finns tillräckligt med inspektion ökar riskerna och vi får en snedvriden konkurrens på arbetsmarknaden. De som har sämst arbetsmiljö kan pressa priserna och ingen kontrollerar dem, säger Christina Järnstedt, arbetsmiljöombudsman på LO.

Arbetsmiljöverkets inspektörer har inte längre tid att åka ut när skyddsombuden på arbetsplatserna behöver dem, uppger LO-förbunden, och det kan få allvarliga konsekvenser. Om skyddsombuden inte har myndigheten i ryggen blir deras arbete verkningslöst. Det är bara Arbetsmiljöverket som kan ställa juridiskt bindande krav och bötfälla arbetsgivare som inte samarbetar.

– Vi har nått en punkt där arbetsgivarna kan skratta skyddsombuden rätt i ansiktet när de ställer krav och hotar med Arbetsmiljöverket. De vet att verket inte kommer, säger Christina Järnstedt.

– Risken är att skyddsombuden ger upp och struntar i att ställa krav om de inte får stöd. Då raseras hela det arbetsmiljöarbete vi byggt upp.

I en årlig enkät frågar LO sina medlemsförbund hur deras regionala skyddsombud påverkas av Arbetsmiljöverkets neddragningar, och resultatet är tydligt.

– Samtliga förbund märker neddragningarna enligt rapporten från förra året. Och det har inte blivit bättre sedan dess, snarare tvärtom, säger Christina Järnstedt.

Den vanligaste kritiken är att inspektörerna är svåra att nå, att de varken har tid att samverka med skyddsombuden eller att åka ut och inspektera när det behövs.

Flera förbund anser också att branschkunskaperna minskat och att inspektörerna inte alltid är experter på arbetsplatserna de besöker.

– Inget ont om inspektörerna. Många är jätteduktiga och bra att ha att göra med, men de har inga förutsättningar att göra det de borde, säger Lea Skånberg, enhetschef för arbetsmiljö- och försäkringsfrågor på IF Metall.

Många skyddsombud vittnar om att de inte får tillräckligt stöd.

Inspektionerna har minskat överlag, och allra mest i branscher som inte är så olycksdrabbade, konstaterar Handels arbetsmiljöombudsman Krister Colde.

– Vi toppar inte olycksstatistiken, men vårt största arbetsmiljöproblem – rånen – är en fråga inspektörerna inte hinner med. De åker inte ens alltid ut när våra medlemmar blivit rånade.

Håkan Olsson, som är chef för Arbetsmiljöverkets inspektionsavdelning syd, bekräftar skyddsombudens bild.

– Det vi prioriterar väldigt hårt är när skyddsombuden gör skyddsstopp eller anmälningar enligt paragraf 6:6a i arbetsmiljölagen (begäran om föreläggande eller förbud, red anm). Då åker vi ut. Men i övrigt måste vi göra tuffa prioriteringar och bara vara där vi verkligen behövs – där olycksrisken är som störst, säger han.

Antalet 6:6a anmälningar från skyddsombuden har ökat med 59 procent sedan 2006. Det kan vara en reaktion på att inspektörerna inte åker ut annars.

Vid årsskiftet organiseras Arbetsmiljöverket om. Tre inspektionsavdelningar slås samman till en och sjutton lokalkontor minskas till elva. Facket fruktar ytterligare neddragningar på inspektionen, men det är inte tanken, säger Håkan Olsson som utformat den nya organisationen.

– Vi försöker tvärtom säkra upp så att vi kan bevara så mycket inspektion som möjligt. Vi är en fältorganisation och vi försöker prioritera medarbetare i stället för kontorsyta.

Christina Järnstedt och de arbetsmiljöombudsmän Arbetet varit i kontakt med ser bara en lösning för att förbättra inspektions- och arbetsmiljöarbetet, och det är att ge myndigheten ökade resurser.

– Nu har vi en inspektör på 17  000 arbetstagare. ILO-normen är att det ska finnas en på 10 000. Smärtgränsen är nådd, säger Christina Järnstedt.

Även Håkan Olsson anser att inspektionen behöver ökade resurser. Som det nu är fortsätter inspektionsverksamheten att minska i takt med att inspektörer pensioneras.

– Vi återbesätter 40 procent av pensionsavgångarna. Det är en konsekvens av det effektiviseringsuppdrag alla myndigheter har på två procent om året.

Arbetsmiljöverket begär också ökade anslag av regeringen. Verket vill se en nivåökning på 120 miljoner kronor till och med år 2017. Om anslagen inte ökar minskar inspektionsgraden ytterligare, liksom stödet till företagen, samt det förebyggande arbetet, varnar myndigheten.

– Gränsen börjar närma sig för hur få vi kan vara om vi ska vara en fungerande myndighet för en god arbetsmiljö, säger Håkan Olsson.

Några stora ökningar av anslagen blir det dock inte. I alla fall inte nästa år, då myndigheten får 16 miljoner mer för att täcka pris- och löneökningar.

– De senaste åren har anslagen ökat och vi ser inte den alarmerande bilden som nu målas upp. Dödsolyckorna har minskat rejält de senaste åren, och även de andra olyckorna minskar sedan innan vi tog över makten, säger Katarina Brännström, moderat ledamot i arbetsmarknadsutskottet.

Hon säger att myndigheten har fått ett tydligare uppdrag att fokusera inspektionen till de arbetsplatser där olycksrisken är som störst och att satsa mer på kunskapsspridande för att förebygga olyckor.

– Tillsynen har blivit effektivare när Arbetsmiljöverket fokuserar på att göra rätt saker. Varje olycka är givetvis en för mycket, men vi har kanske världens säkraste arbetsliv, säger Katarina Brännström.

Så tycker LO-förbund om Arbetsmiljöverket

”Inspektörerna är generellt svåra att nå och uppger allt oftare att de inte har tid med regionala skyddsombud.” (Handels)

”Arbetsmiljöverkets allt större neddragningar innebär att de inte numera fungerar som en resurs till förbundets regionala skyddsombud i den omfattning som krävs.” (Elektrikerna)

”Regionala skyddsombud upplever även att Arbetsmiljöverket försöker undgå att behöva göra ärenden av olika slag.” (Fastighets)

”Arbetsmiljöverket har i dag gått ifrån sin tidigare tillsynsverksamhet till att bli en informationsmyndighet.” (IF Metall)

”Det stöd som regionala skyddsombud har haft från Arbetsmiljöverkets inspektionsdistrikt (har) försämrats avsevärt och förtroendet för myndigheten (har) minskat.” (Byggnads)

Källa: LO:s redovisning om regionala skyddsombud till Arbetsmiljöverket för 2012

• Läs även: Allvarlig olycka upprepades – ingen utredning