Michael, 64, lyfte sönder kroppen som rörmokare – nya sjukregler räddar honom från fattigdom

Ryggen har egentligen sagt ifrån redan tidigare, men 2014 är Michael Ornsäter så stel att han knappt kan sätta sig i bilen på morgonen. Han får krypa in.

Väl framme på jobbet står han och rätar ut ryggen i flera minuter innan han kan sätta igång.

– Så länge du arbetar funkar kroppen. Men nästa morgon är det samma visa, du kan knappt röra dig.

Med en pappa som drev både byggföretag och rörfirma är Michael Ornsäter född in i byggbranschen. Han har burit och bänt, borrat och bilat sedan åren som rörmokarlärling på 1970-talet.

Toalettstolar på 40 kilo

De rör han lägger, ofta i obekväma arbetsställningar, kan väga hundra kilo per meter. Toalettstolar som ska lyftas på plats väger mellan 30 och 40 kilo.

– När toaletterna ska in i ett nytt hus är hissarna ofta inte klara. Och bygghissen är upptagen hela tiden. Så för att spara tid kånkar du toaletterna uppför trapporna.

Att ett så tungt arbete sliter på nacke, rygg och axlar är självklart. Men fotboll och hockey i tonåren har gjort Michael Ornsäter stark. Länge känner han sig odödlig, så som unga människor gör.

– När någon talar om för dig hur du ska lyfta rätt lyssnar du inte så noga. Du kör på.

Skärpta krav

Strax innan Michael Ornsäter börjar få ont har den svenska sjukförsäkringen lagts om. 2008 skärps kraven drastiskt på att den som är för sjuk för sitt gamla jobb ska ställa om till ett nytt.

För att få sjukersättning (det som förr kallades förtidspension) räcker det inte att du är för sjuk för alla ”vanliga” jobb på arbetsmarknaden. Du måste också vara för sjuk för ett jobb med lönebidrag, eller ett jobb på Samhall.

Och din ålder spelar ingen roll. En 63-åring måste skola om sig till ett nytt yrke precis som en 23-åring.

Resultatet blir att allt färre får sjukersättning. I början av 2000-talet beviljades över 60 000 nya sjukersättningar per år, 2010 har siffran sjunkit till 8 000.

Slår mot de som har tuffa jobb

Allra hårdast slår de nya reglerna mot dem som har fysiskt krävande arbeten och drabbas av skador och sjukdomar i muskler och leder, det som kallas muskeloskeletala diagnoser.

I början av 2000-talet står sådana diagnoser för drygt 35 procent av alla nybeviljade sjukersättningar. Den andelen minskar succesivt till mindre än 5 procent.

I många år är sjukförsäkringen inget som angår Michael Ornsäter. Han är aldrig sjukskriven. Om han får influensa går han till jobbet ändå.

– Du måste bli klar i tid. Efter mig kommer ju betongarna. På ett bygge är allt schemalagt, det får inte bli kö bakom dig.

Då Michael Ornsäter inte får material som planerat jobbar han på kvällar och helger för att ta igen förlorad tid.

I långa perioder tar han dessutom på sig jourarbete. Kalla vinternätter rycker han ut för att tina sönderfrusna rör.

Kan inte ligga på rygg

Samtidigt blir bemanningen i byggbranschen allt snålare.

– Förr var man sex – åtta rörmokare på ett bygge: ett lag för vatten, ett för värme, ett för avlopp. I dag är du nästan alltid ensam.

2016 kan Michael Ornsäter inte ligga på rygg längre, det gör för ont. Han sover för lite och blir allt tröttare. Vid ett tillfälle somnar han vid ratten och väcks av gnisslet då han skrapar emot en annan bil.

Då har han fortfarande inte vänt sig till sjukvården. Det gör han först en dag i februari 2017, då han plötsligt får så vårt att andas att han måste slita sönder t-tröjan. På sjukhuset ser läkarna att blodtryck och puls är alarmerande höga. Michael Ornsäter, som alltid varit frisk, blir inlagd.

Andra dagen på sjukhuset säger han till läkarna att han måste gå. Vart då, undrar de, och han svarar:

– På byggmöte.

I opposition har Socialdemokraterna varit kritiska till de hårda villkoren i sjukförsäkringen. När de får bilda regering 2014 behåller de villkoren ganska oförändrade.

I februari 2016 slopas visserligen den bortre tidsgränsen för hur länge man kan ha sjukpenning.

Strandhäll är nöjd

Men kostnaderna får inte springa iväg. Så redan hösten 2015 har regeringen satt upp ett mål för hur många som får vara sjukskrivna. Det ligger på 9,0 dagar med sjukpenning per försäkrad. Målet får Försäkringskassan att göra striktare bedömningar trots att inga regler har skärpts.

2017 är socialförsäkringsminister Annika Strandhäll nöjd: Den ökning av antalet sjukpenningtalet som har synts under några år är bruten.

Vad regeringen inte säger är att ökningen berott på de hårda kraven för sjukersättning, där Sverige har bland de striktaste reglerna i EU.

2017 har antalet nybeviljade sjukersättningar sjunkit till strax över 5 000 per år. Då varaktigt sjuka människor inte kan få sjukersättning blir de kvar i sjukpenningstatistiken.

Inför valet 2018 får Annika Strandhäll frågor om varför så många långvarigt sjuka får sin sjukpenning indragen, och varför det är nästan omöjligt att få sjukersättning. Socialdemokraterna hamnar i försvarsställning och försöker lägga skulden på Försäkringskassan.

Exakt när partiet ändrar kurs är svårt att säga, men i direktiven till två utredningar som regeringen tillsätter 2019 och 2020 syns en förändring.

Hotar tilltron till sjukförsäkringen

I direktiven, och i de betänkanden som blir resultatet, sägs öppet att det finns ett glapp mellan de hårda villkoren för sjukersättning och sjuka människors möjligheter att faktiskt försörja sig genom arbete. Och det glappet hotar tilltron till sjukförsäkringen.

Om Michael Ornsäter hade behövt lämna arbetslivet 2017 hade han alltså legat illa till. Men läkarna hittar inget fel på hans hjärta, och efter diverse utredningar börjar han arbeta igen. Han får mer och mer värk, men tar värktabletter och jobbar på.

Det håller inte. 2021 är det, med Michael Ornsäters eget ord, ”finito”.

Han bollas mellan ryggspecialister och röntgenundersökningar, som bekräftar att de tunga lyften har tagit ut sin rätt. Fyra halskotor är skadade. I ländryggen är en kota nästan försvunnen, på röntgenbilderna ser resterna ut som ett äggskal. Nerver i ryggraden kommer i kläm, och det orsakar smärta i hela kroppen.

Kraften i händerna är borta. Då och då försvinner känseln i benen eller ansiktet.

– Nervsignalerna funkar inte. Försöker jag ta i en skruv… händerna bara skakar, säger Michael Ornsäter.

Listan över diagnoser blir lång. Under 2022 och en bit in på 2023 utreds Michael Ornsäter arbetsförmåga, med pauser för operationer i händerna. Han provjobbar på halvtid hos sin gamla arbetsgivare, men det går inte.

”När du är sjuk är du inte kaxig”

Turerna mellan Försäkringskassa, läkare och arbetsgivare känns oändliga. Michael Ornsäter får hjälp genom processen av Johnny Rindebrant, arbetsmiljöansvarig på Byggnads region Stockholm-Gotland, och Marcela Salazar, som är försäkringsansvarig.

– När du är sjuk är du inte kaxig. Då är det bra att ha någon som pratar för dig.

Från och med den 1 september 2022 gäller särskilda villkor för sjukersättning för dem som är äldre. S-regeringen har marknadsfört dem som ”trygghetspension”.

Hösten 2023 ansöker Michael Ornsäter om sjukersättning, på Försäkringskassans initiativ. I början av 2024 får han positivt besked.

– Det är klart att det var en lättnad. Ovissheten när du väntar är jobbig.  Du vet inte om du kommer att kunna äta dig mätt.

De särskilda reglerna för äldre har gjort att betydligt fler beviljas sjukersättning. Ökningen är kraftigast bland dem med fysiskt krävande arbeten – alltså de grupper som påverkades mest när villkoren för sjukersättning stramades åt 2008.

Allra störst är effekten i byggbranschen. Reformen har räddat många utslitna byggjobbare från att kastas ut i arbetslöshet något år före pensionen. Johnny Rindebrant beskriver hur Byggnads hjälper sjuka 58- och 59-åringar att få omplacering eller anpassade arbetsuppgifter så att de blir kvar på sina jobb ”fram till snöret”, det vill säga tills de omfattas av äldrereglerna.

Ett av de tyngsta jobben som finns

Rörmokare är ett av de tyngsta jobb som finns, enligt bland annat en dansk studie. Michael Ornsäter har betalat ett högt pris för det. Nacken är förstörd, vibrationsskadan efter slagborrar och bilmaskiner är plågsam.

Också ekonomiskt har han fått betala. Som rörmokare har Michael Ornsäter tjänat relativt bra. Så fort han blev sjuk sålde han sina bilar och flyttade till en billigare bostad.

– Nu klarar jag mig fram till pensionen. Men om jag inte hade fått sjukersättningen… Det hade varit katastrof.