Nya las-reglerna: Säljare ska ha underpresterat – fick sparken
Ribban för när man kan sägas upp av personliga skäl sänktes via las-överenskommelsen 2022. Nu testas de nya reglerna för första gången i Arbetsdomstolen, efter att en säljare mist jobbet.
Telefonförsäljaren underpresterade enligt företaget. Han blev till sist uppsagd. Men Unionen har överklagat uppsägningen och kräver att han får jobbet tillbaka, samt ett sexsiffrigt skadestånd.
I slutet av den här veckan prövas fallet i Arbetsdomstolen. Därmed testas också de nya uppsägningsregler som kom till i och med den mycket omdebatterade las-överenskommelsen 2022.
Första domstolsprövningen
– Mig veterligen och enligt vad jag hört från Arbetsdomstolen är det här det första målet som prövas utifrån huvudavtalet, säger Mia Fransson, jurist på Almega och företagets ombud i domstolsprocessen.
Svenskt Näringsliv har skrivit under huvudavtalet i två versioner, med PTK respektive LO som avtalspart. Avtalet kompletterar lagen om anställningsskydd, som också ändrades 2022, och preciserar när någon får sägas upp av personliga skäl.
”Inte alls lika höga krav”
På flera sätt har ändringarna gjort det något lättare för arbetsgivare att driva igenom uppsägningar. Det gäller bland annat vad som är tillräckligt för att någon ska kunna sägas upp för låg prestation.
Enligt gammal praxis skulle prestationen ”väsentligt understiga” vad som kunde förväntas. Nu ska det vara tydligt att prestationerna understiger vad arbetsgivarna kunnat räkna med.
Mia Fransson menar att det finns en klar skillnad mellan de gamla och nya reglerna.
– Det är inte alls lika högt ställda krav på vad som räknas som underprestation nu som tidigare, säger hon.
Färre saker vägs in
Almega pekar på dessa förändringar i sitt svar till domstolen.
En nämnd där parterna som skrivit under huvudavtalet – PTK, Svenskt Näringsliv och LO – sitter tillsammans har också fått yttra sig inför domstolsprövningen, om hur avtalstexten ska tolkas.
De skriver bland annat att vissa skärpningar gjorts för när någon kan sägas upp för arbets- eller ordervägran.
En uppsägning kan alltså komma något tidigare än förut.
Mia Fransson säger att en förändring är att man inte längre ska ta hänsyn till omständigheter, som hur länge personen varit anställd. Det krävs heller inte att arbetstagarens misskötsamhet beror på en allmän ovilja att följa arbetsgivarens anvisningar.
– Det blir mycket renare att bedöma frågan, säger hon.
Hoppas på tydlighet
Ytterligare en förändring är att ett enda omplaceringsförsök i regel ska räcka innan någon kan sägas upp, tidigare kunde fler krävas.
Almega pekar på allt detta i sin argumentation till domstolen.
Samtidigt säger Mia Fransson att regeländringarna inte dramatiskt ändrar förutsättningarna i det enskilda målet. Men hon tror att domstolsprövningar av de nya reglerna kan ge mer förutsägbarhet rörande när en anställning är i fara, något som parterna sagt sig eftersträva med de nya reglerna.
Unionen vill inte yttra sig innan huvudförhandlingen.
Nya las
– Hösten 2022 ändrades anställningsskyddet både i lag och i centrala avtal mellan arbetsmarknadens parter.
– Ändringarna i både lag och avtal följde av ”las-överenskommelsen” mellan arbetsmarknadens parter. Den kom till efter att politikerna gjort klart att ändringar annars skulle göras av dem.
– Ändringarna ger på flera sätt arbetsgivarna mer makt vid nedskärningar och uppsägningar. I andra vågskålen ligger främst ökade omställningsmöjligheter, så som ekonomiskt stöd för studier.
– En del är lagstiftat, annat finns i huvudavtalet mellan Svenskt Näringsliv och LO respektive PTK. Avtalsdelen gäller arbetstagare om deras respektive förbund anslutit sig.