Kommunal har varslat om strejk mot Sveriges kommuner och regioner, SKR, och de kommunala företagens arbetsgivarorganisation Sobona. De kräver bland annat samma 3,1 procent i löneökning som andra branscher, förenklade regler för dygnsvila där beslut fattas närmre verksamheten och att de nya lönerna betalas ut i tid. Inga stora saker, med andra ord. 

Kvarts miljard till chefer som inte jobbar kvar

Samtidigt visar en granskning gjord av Expressen att över en kvarts miljard, över  

250 000 000 kronor, har delats ut till direktörer och högt uppsatta chefer inom kommuner och regioner. 

Men för kommunanställda samhällsbärare är det ingen enkel sak att kräva förbättringar på jobbet. Samtidigt kämpar kommunledningar i svenska kommuner, deras arbetsgivare, med att få ihop sina budgetar. Vissa löser sina underskott genom att sälja kommunala fastigheter, andra kommuner vägrar sänka kvaliteten och lånar pengar. 

Desperata chefer hoppas på AI

Med förhoppningar om effektiviseringar hakar många i kommunsverige på både digitaliserings- och AI-tåget. Kanske går det att jobba in lite av det underskott som väntar? 

SKR och Sobona gör i sin tur allt som står i deras makt för att hålla nere villkoren för anställda inom sektorn. 

Innebär detta beroende att löntagarna i dessa viktiga sektorer erbjuds goda villkor på sin arbetsplats? Tvärtom. Nu har det gått så långt att bland andra kommunal bespisningspersonal och lokalvårdare behövt varsla om strejk– för att få det vi andra redan har och lite har kunnat ta för givet. 

Arbetsgivarna utnyttjar både samhällets behov och anställdas goda vilja för att hålla nere löner och kostnader kopplade till verksamheterna. 

Uppmanas att bita ihop och ställa upp

Signalerna är tydliga, ansvarsbördan likaså. Är det kris? Ställ upp för Sverige! Är det personalbrist? Ställ upp för kollegan! Är det kommunbudgeten pressad? Ta ansvar! Vill du ha bättre lön? Tänk på barnen (och deras missnöjda föräldrar)! 

Ständigt är det de som är i samhällets yttre tjänst som måste orka. Och det gör väldigt många. Men när de sedan i gengäld kräver anständighet tillbaka tar det stopp. Då finns inga pengar. 

För de högt uppsatta, däremot, finns vad som verkar vara ett aldrig sinande kassaflöde. Det spelar ingen roll om det är självvalt att sluta eller om de helt enkelt inte håller måttet, de får pengar ändå.

Okunniga politiker och gnälliga föräldrar

Förutsättningarna för Kommunals medlemmar att strejka kunde varit bättre. Konsekvenserna vid en eventuell konflikt blir kännbara för allmänheten sekunden anställda stannar upp. På gott och ont.

Det blir inte bättre av att okunniga politiker säger att de tänker ägna sig åt strejkbryteri om det blir konflikt.

Och på nyhetsredaktionerna runtom i landet flödar kreativiteten. I Skellefteå blir barnen utan skolmat och man intervjuar ungdomar som ”inte orkar ta med matlåda”. I Aftonbladet beklagar en pappa att konflikten går ut över barnen och i förlängningen han själv. 

Vad som väntar när anställda flyr välfärden

Föräldrars pressade vardag är ett perfekt fokus för att slippa erbjuda goda arbetsvillkor för anställda inom kommunal sektor. Men den orolige måste orkar tänka ett steg längre. 

Konflikten mellan Kommunal och SKR och Sobona är en nyttig påminnelse om det samhälle som väntar om vi pressar välfärden till den punkt att den inte längre finns. Eller att ingen vill jobba där. 

De välbärgade ex-cheferna Expressen intervjuat avsäger sig själva ansvaret för pengaflödet. En säger att goda villkor är en förutsättning för att ens tacka ja till ett jobb. En annan trycker på svårigheter att rekrytera utan goda villkor. ”Det ska vara schyssta villkor”, säger en tredje. Tänkvärt.