Ska LO få ännu en kvinna i toppen?

Ännu en kvinna från servicesektorn? Eller åter dags för någon från industrin? Kanske en manlig träarbetare, som vanligt? 

Historiskt sett har LO:s ordförande varit en manlig träarbetare i 50-årsåldern. Sex av LO:s hittills 14 ordförande har varit träarbetare, dit även snickare räknats. 

Bara två har varit kvinnor och endast Susanna Gideonsson, som avgår i vår, har hämtats från den privata servicesektorn. 

När LO-förbunden i dag lämnar förslag till valberedningen på vilka de vill se i toppen av LO är det inte bara en ny ordförande som ska föreslås, utan en hel ledning.

Hälften av LO-förbunden leds av kvinnor

De fyra som ska väljas bör ha erfarenhet från olika förbund och sektorer. De ska kunna samarbeta, ena förbunden och nå ut väl i samhällsdebatten, enligt de fackliga företrädare Arbetet talat med. Och så vill de flesta se lika många män som kvinnor i ledningen.

Chanserna för det sistnämnda borde vara historiskt goda. 

Fler kvinnor än tidigare finns i förbundens verkställande utskott. Totalt sitter 18 kvinnor och 29 män i förbundens ledningar, och för första gången någonsin har hälften av LO-förbunden kvinnliga ordförande. 

Det innebär att LO:s styrelse (där förbunden representeras av sin ordförande) för första gången har fler kvinnor än män, eftersom den nuvarande LO-ledningen består av två kvinnor och en man. 

– Det är ju fantastiskt, men långt ifrån självklart, säger Wanja Lundby Wedin som blev LO:s första kvinnliga ordförande när hon valdes år 2000. 

Den tidigare mansdominansen i LO-styrelsen kan nämligen förklaras av att LO består av 14 förbund, varav 11 har en majoritet manliga medlemmar. Bara Kommunal, Handels och HRF har fler kvinnor än män i medlemskåren. 

– De kvinnodominerade förbunden kan man ju tänka har kvinnor i toppen, men att flera mansdominerade nu också har det bryter mot traditionerna, säger Wanja Lundby Wedin.

Dags för kvinnlig avtalssekreterare

Även om kvinnor nu tagit över ordförandeklubban i flera förbund, och i LO, finns fortfarande en position i ledningen där den manliga dominansen är stor. 

– LO har aldrig haft en kvinnlig avtalssekreterare och det finns ytterst kompetenta tjejer som kan steppa upp, sa Lennart Mauritzon, ordförande för Fastighets till Arbetet i slutet av januari då han meddelade att han gärna ser en kvinna i rollen i LO-ledningen. 

I dag har tre av LO-förbunden kvinnliga avtalssekreterare, vilket kan vara ett rekord även det. Den mest erfarna av dem är Madelene Engman som haft posten i GS sedan 2016. Både Sekos Ulrika Nilsson och HRF:s Peggy Nyholm valdes till avtalssekreterare 2022. 

Men sedan finns också Malin Ackholt, som länge hade rollen som avtalssekreterare i HRF innan hon valdes till förbundets ordförande. 

Med sina 19 år i förbundsledningen är hon den kanske mest erfarna kvinnan av alla i LO-förbundens ledningar. 

Om det gör henne aktuell för en roll i toppen av LO, vill hon dock inte svara på.

– Det är ingenting jag vill kommentera. säger hon bestämt. 

Malin Ackholt är också valberedningens ordförande i LO och den som nu har ansvar för att lägga pusslet och ta fram en ny  till LO-ledning på kongressen i maj. 

Valberedningen: ”Ju fortare det går, desto bättre”

Än så länge har valberedningen inte talat alls med förbunden om möjliga kandidater. Det arbetet börjar först nu när förbunden lämnat sina förslag. 

 När LO:s valberedning sedan presenterar sitt förslag är ännu inte bestämt. 

– Nu ska vi jobba på. Ju fortare vi kan presentera ett förslag desto bättre, men allt beror ju på hur det går, säger Malin Ackholt.

Förra gången en ny LO-ordförande valdes kom det fram i medier i mitten av mars att Susanna Gideonsson var en kandidat, liksom Byggnads ordförande Johan Lindholm. 

Först en månad före kongressen meddelade då valberedningen sitt förslag. 

Om det blir en kvinnlig ordförande även denna gång återstår att se. Wanja Lundby Wedin, säger att det kanske talar emot att det är en kvinna som nu avgår från posten. Samtidigt har det bara funnits två kvinnliga LO-ordföranden på snart 126 år.

– Glastaket är krossat. Det krossades när jag fick förtroendet. Jag var rädd att det skulle stanna där ända tills Susanna Gideonsson valdes, men vi kan inte luta oss tillbaka än och tänka att jämställdheten är avklarad, för det blir den aldrig.