I början av februari väntas omfattande strejker bryta ut i Finland. Tusentals anställda kommer lägga ner arbetet i mellan en till två dagar i flera sektorer, däribland sjukvård, hotell, butiker, flyg, industri och trafik. 

Anledningen är att den finländska högerregeringen, enligt facken, skär ner för mycket, inför försämringar på arbetslivsområdet och även har förslagit inskränkt strejkrätt för sympatistrejker och politiska strejker.

Och nu är det just en politisk strejk som nalkas i Finland. Något vi svenskar, till skillnad från exempelvis fransmännen, är ovana vid. De få strejkdagar vi har riktar sig mot arbetsgivare – inte mot politiker. 

Men kan det hända här? Senast en sådan debatt fick genomslag var 2019 när klimataktivisten Greta Thunberg uppmanade till en politisk strejk för klimatet. Enligt Birgitta Nyström, professor i civilrätt och expert på stridsåtgärder, hade det för lärare varit dubbelt otillåtet att strejka då. 

– Deras fackförbund hade inte beslutat att man skulle stödja en sådan strejk och eftersom de var offentliganställda så var det inte tillåtet. Så det hade varit dubbelfel, säger hon.

Får inte ”rösta dubbelt”

För de som jobbar i offentlig sektor är det nämligen förbjudet att ta till stridsåtgärder som riktar sig mot inhemska politiska beslut. Det står i lagen om offentlig anställning.

– Tanken är ”man ska inte få rösta två gånger”. Du kan inte först rösta i ett allmänt val och sedan tycka till ännu mer genom stridsåtgärder, säger Birgitta Nyström.

Vad som gäller kring politisk strejk är inte reglerat i svensk lag. Det saknas alltså skrivningar om när det är tillåtet att bryta fredsplikten mot arbetsgivaren för att protestera mot politiken. 

När man tog fram 70-talets medbestämmandelag för arbetslivet diskuterades politiska strejker i lagens förarbeten. Men man kom fram till att det inte behövdes någon reglering – det var ju så ovanligt.

I stället skulle de oklara frågorna besvaras genom vägledande domar, konstaterar Birgitta Nyström.

Chilestrejk var lovlig

Grunden är att en stridsåtgärd som vanligt måste ha klubbats av den fackliga organisationen. 

Vad som sedan gäller avgörs av vilken typ av politisk förändring som facket vill markera mot: utländsk eller inhemsk. 

Ett av de mest uppmärksammade fallen är när svenska fack blockerade flygtransporter till och från Chile i slutet av 70-talet. Då bedömde Arbetsdomstolen att det var en lovlig stridsåtgärd. Detta eftersom syftet var att förbättra politiska och fackliga rättigheter i landet, inte att förstöra för arbetsgivaren. 

– Gäller det utländska förhållanden måste det vara en kortvarig åtgärd av demonstrationskaraktär. Men gäller det inhemska förhållanden är kraven lite snävare, då får åtgärden bara ha ”minimala återverkningar på produktionen”, säger Birgitta Nyström.

Ett exempel på en inhemsk politisk strejk är när syndikalisterna, SAC, år 2006 strejkade i protest mot den borgerliga regeringens planerade förändringar av a-kassan. 

Vad skulle behöva hända politiskt i Sverige för att utlösa en stor politisk strejk som den i Finland?

– Det har jag faktiskt ingen aning om.