Gång på gång larmade den kvinnliga plastikkirurgen till arbetsgivaren.

Larmen handlade om de fel hon ansåg att hennes kollega, en manlig narkosläkare, gjorde när han sövde patienterna hon sedan skulle operera.

Men inget hände, förutom att hon senare blev arbetsbefriad och efter det omplacerad.

Enligt kvinnan var det ett straff, enligt arbetsgivaren handlade det i stället om en praktisk lösning på en långvarig konflikt mellan två kollegor.

Kvinnan drev med hjälp av sitt fack och fackens juristbyrå LO-TCO Rättsskydd sitt fall till tingsrätten. Och förlorade.

Svårt bevisa

Det här var första gången lagen prövades.

Tingsrätten anser att flera av larmen både är tillräckligt allvarliga och av intresse för allmänheten, något som krävs för att larmen ska omfattas av nya visselblåsarlagen från 2021. 

Enligt den är det också förbjudet att straffa en anställd som visselblåst.

Men något samband mellan visselblåsning och straff ser inte tingsrätten och ger i stället arbetsgivaren rätt.

Tingsrätten köper arbetsgivarens förklaring till varför kvinnan, och inte mannen, blev arbetsbefriad och sedan omplacerad till mindre kvalificerade arbetsuppgifter.

Det ska ha handlat om att det var svårare att få tag på en narkosläkare än en plastikkirurg och att de hade behövt stänga ner verksamheten om inte mannen var kvar. Dessutom menar tingsrätten att det helt saknas ett tidssamband mellan larmen och det eventuella straffet.

– Orsakssambandet mellan visselblåsning och repressalie är inte så lätt att bevisa, säger Jessica Berlin, förbundsjurist på LO-TCO Rättsskydd.

Fokus på långvarig konflikt

Arbetsgivaren har i målet lagt fokus på att det handlat om en långvarig konflikt mellan den kvinnliga plastikkirurgen och den manliga narkosläkaren.

Facket anser att arbetsgivaren lagt skulden på kvinnan trots att de allvarliga larmen med fara för patienters liv och hälsa gällt mannen.

Enligt överklagandet vill facket också att fler av kvinnans många larm klassas som visselblåsning, nu har endast ett fåtal av larmen gjort det. Det skulle kunna göra att tiden mellan larm och straff blir kortare.

Vidare till Arbetsdomstolen

Juristen Jessica Berlin har överklagat domen och fick nyligen besked om att Arbetsdomstolen beviljat prövningstillstånd, något som krävs om arbetsplatsen inte har kollektivavtal.

Hon tycker att det är viktigt att frågan om tidssamband mellan larm och straff reds ut, eftersom det här var den första domen som gäller den nya visselblåsarlagen.

– Om tingsrätten har rätt så kan arbetsgivare bara vänta lite och sen vidta olika repressalier, som att säga upp eller omplacera. Och då kan man inte bevisa att det beror på visselblåsningen. Så var inte lagen tänkt. Man ska kunna känna sig trygg när man visslar, säger hon.