Vad är en sympatistrejk?

När det pågår en arbetsmarknadskonflikt som man själv, som fack eller arbetsgivare, inte är delaktig i kan man vidta sympatiåtgärder för att stötta den ena parten. Från fackligt håll kan det handla om strejk eller blockad, som innebär att vissa arbetsuppgifter inte får utföras.

Vad är syftet med en sympatiåtgärd?

Det är ofta det fackförbund som har konflikten med arbetsgivaren som ber andra förbund om sympatiåtgärder. Syftet är att öka pressen på arbetsgivaren att till exempel teckna kollektivavtal, som i konflikten mellan IF Metall och Tesla.

Vad innebär blockad som sympatiaktion?

Om fackförbund A har gått ut i strejk för att kräva kollektivavtal hos ett företag kan fackförbund B varsla sina medlemmar för att krångla till tillvaron för företaget ytterligare. Det kan handla till exempel om att sätta transporter till företaget i blockad. Anställda på företag som levererar transporter tas då inte ut helt i strejk, men får inte leverera något just till företaget som är i konflikt.

Men transportföretaget har kanske kollektivavtal, då får man väl inte ta till konfliktåtgärder?

Jo, sympatiåtgärder är ett undantag från huvudregeln om att det råder fredsplikt, alltså förbud mot strejk och andra konfliktåtgärder, när det finns ett kollektivavtal.

Finns det några begränsningar för när man får ta till sympatiaktioner?

Ja, den ursprungliga konflikt som man vill stötta någon i måste vara lovlig, den ska alltså inte rikta sig mot ett företag med kollektivavtal. Men i övrigt säger Birgitta Nyström, juridikprofessor vid Lunds universitet, att det egentligen inte finns någon gräns för hur man kan öka trycket med sympatiåtgärder. Det enda är att en sympatiåtgärd inte får pågå för länge, säger hon, men konstaterar att det är oklart vad det innebär i praktiken. 

Tar arbetsgivarsidan någonsin till sympatiåtgärder?

Det är väldigt ovanligt i dag. Företags konfliktvapen går ut på att låsa ute arbetstagare i en så kallad lockout, vilket blir dyrt för dem själva då produktionen stannar upp. Men Birgitta Nyström säger att det från början, för drygt hundra år sedan, var främst arbetsgivarna som ville ha rätt till sympatiåtgärder. Då såg arbetsmarknaden annorlunda ut och arbetsgivarna hade mer att vinna på dem då de blev dyra för facken.

Vad tycker arbetsgivarna om sympatiåtgärder?

Från arbetsgivarsidan framförs kritik mot att sympativarslen kan drabba företag som har kollektivavtal, vilket ska garantera arbetsfred. De anser att det kan minska viljan hos företag att teckna avtal, om man ändå kan drabbas av en konflikt man inte har något att göra med. Vissa har rest krav på begränsningar i lagen.

Finns det exempel då sympatiåtgärder varit effektiva?

När den amerikanska leksakskedjan Toys R Us skulle etablera sig i Sverige 1994 vägrade de teckna kollektivavtal. Handels utlyste strejk och snart kom sympatiåtgärder från andra förbund. Transport vägrade köra ut varor, Sjöfolksförbundet blockerade sjötransporter, Fastighets vägrade städa och Kommunal slutade hämta sopor. Seko stoppade postförsändelser och möjligheten att använda postgiro och Finansförbundet blockerade företagets möjligheter att utföra banktransaktioner. Till slut blev trycket för stort och Toys R Us tecknade avtal med Handels.

Hur är det med Teslakonflikten?

Hösten 2023 försöker IF Metall teckna kollektivavtal för Teslas verkstäder i Sverige. När företaget, som inte har avtal någon stans i världen, vägrar utlyser förbundet en strejk. IF Metall ber andra förbund om stöd. Det leder till diverse varsel om sympatiåtgärder, som att Transport blockerar lastning och lossning av Teslabilar i hamnarna, Fastighets slutar städa Teslas lokaler, Elektrikerna slutar serva och reparera laddstolpar, Seko stoppar leveranser, något även tjänstemannafacket ST gör, Målarna slutar lackera Teslabilar och Hamnarbetarförbundet gör som Transport.