I fredags kom uppgiften att Klarna vill veta vilka bland sina anställda som planerar att strejka om en konflikt bryter ut den 7 november.

Senast i dag ska de anställda fylla i ett formulär med dessa uppgifter. Enligt Klarna behöver man informationen för att veta vilka som ska få lön eller inte i händelse av strejk.

Liknande frågor har ställts till de anställda i den pågående konflikten på Tesla. Enligt IF Metall går det inte att samla in sådana uppgifter utan bryta mot GDPR-lagstiftning som säger att medlemskap i fackförbund är en känslig personuppgift. Sådana ska som huvudregel inte hanteras av arbetsgivare.

Också Unionen tycker att insamlandet av information kring strejkande är förkastlig.

– Vi tänker väldigt likt IF Metall. Medlemmarna har ingen som helst skyldighet att svara på det här. De som inte dyker upp på jobbet de strejkar och ska inte ha lön. De får strejkersättning, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen och fortsätter:

– För oss är det här främst en intressefråga. Men vi tycker också att vi har rättsligt stöd i att de gör fel.

Behöver inte berätta om medlemskap

Men vad gäller då rent juridiskt? Frågan är inte helt enkel att svara på, menar Per Ewaldsson, chefsjurist på Medlingsinstitutet.

Enligt honom är det två olika frågeställningar som aktualiserats. Dels den om GDPR och känsliga personuppgifter och dels frågan om föreningsrättskränkning.

– Föreningsrätten ska kunna utövas utan att man drabbas av något missgynnande på grund av det. Den frågan kan aktualiseras om arbetsgivaren ställer frågor om fackligt medlemskap, säger han.

Måste kunna betala ut rätt lön

Vad gäller behandlingen av känsliga personuppgifter finns undantag. Om en arbetsgivare till exempel behöver information för att kunna utföra arbetsrättsliga plikter kan det vara befogat.

– Arbetsgivare måste såklart kunna fullgöra sina skyldigheter inom anställningsavtalet så som att betala ut korrekt lön, säger Per Ewaldsson och tillägger:

– Hur det ligger till med dessa saker i den aktuella situationen har dock jag ingen uppfattning om.

Okej att spara uppgifter – om samtycke getts

Enligt GDPR får man inte behandla, spara eller lagra så kallade känsliga personuppgifter.

Med känsliga personuppgifter menas information som avslöjar etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös övertygelse, uppgifter om hälsa/sexliv eller medlemskap i fackförening.

Uppgifter om fackligt medlemskap kan dock undantas om det finns skyldigheter som kräver det, eller om personen samtyckt till att man får spara uppgifterna.

Källa: IMY