KOMMENTAR. ”Jag tycker lagen om vandel blir ett utmärkt verktyg för att vi ska kunna bli av med människor som vi inte vill ha här.”

Så säger SD-ledaren Jimmie Åkesson till Sydsvenskan under ett besök i Malmö

Han är där med koalitionspartnern – man får väl säga så nu – Ulf Kristersson. Stabschefen Linus Bylund förklarar läget för reportern Olle Lönnaeus i en korridor. ”Det här är ett sätt att poängtera att SD inte bara är ett stödparti, utan lite mer än så.”

Man skulle kunna fundera på vilka lägen som finns mellan stödparti och regeringsparti egentligen.

Men det är något med vandelsuttalandet från hans chef som stannar kvar.

”Ett utmärkt verktyg”?

SD får diktera politiken

Många har under det gångna året anklagat regeringen för att den låter Sverigedemokraterna diktera dess politik. Att de får styra den från baksätet.

Men under den pågående blodiga våldsvågen bland gängkriminella har Sverigedemokraterna flyttat fram positionerna på allvar. Till och med den moderate statsministern tog i sitt tal till nationen nyligen till sig SD:s gamla mantra om ”en ansvarslös invandringspolitik”. 

Det är SD:s våta dröm att Sveriges regeringschef står i tv och i princip skyller kriminaliteten på invandrare som kollektiv – i ett tal med syfte att ena nationen.

Trots att en förkrossande majoritet av svenskarna med utländsk bakgrund är laglydiga och avskyr gängvåldet lika mycket som alla andra. Ja, kanske till och med mer än andra. 

En högre andel av dem bor i områden där lägenheter sprängs och skjutningar sker. Det är de som av allt fler får de misstänksamma blickarna och den kollektiva skulden för kriminaliteten.

Även när det gäller idén om att sätta in militär mot brottsligheten går SD i bräschen. 

Åkesson vill ha beväpnad militär

Medan Socialdemokraterna tycker att militärer kan plockas in som bevakning i stället för poliser så att dessa avlastas vill Jimmie Åkesson ställa beväpnad militär längs gatorna och får det att låta som att de ska vara redo att öppna eld om de ser något skumt. 

I samma intervju i Svenska Dagbladet kommer han med ytterligare ett långtgående förslag: polisen ska kunna gripa personer utan brottsmisstanke.

”Grunden är ju att polisen bedömer att det behövs och att det skulle vara bra, helt enkelt”, säger han. 

”Helt enkelt.”

Ja, man ska till och med kunna utvisa personer på samma grund. Det vill säga ingen grund, utan en känsla av att det skulle vara bra.

Att det handlar om invandrare, det vill säga personer som kan utvisas, behöver inte längre sägas. Det är underförstått. Finns det ens blonda kriminella längre? Tror inte det. Ingen ser dem i alla fall framför sig. SD:s bild är etablerad.

”På vilken grund kan en rättsstat frihetsberöva en människa utan konkret brottsmisstanke, eller utvisa en människa som vistas legalt i Sverige och inte har begått något brott?” frågar Svenska Dagbladets Inger Arenander.

Inte en rättsstat

Jimmie Åkesson svarar att det kan handla om att någon är på väg att begå ett brott eller främjar eller legitimerar ett brott ”genom att bete sig på olika sätt”.

Men det är inte så en rättsstat upprätthålls. Det är så en polisstat upprätthålls – en rättsordning där polisen närapå står över lagen och misstankar i dagens mening inte spelar någon roll.

Partikollegan Richard Jomshof talade nyligen om att införa undantagslagar. En större ”verktygslåda” för polisen. Utegångsförbud. Sänkt straffmyndighetsålder till 13 år.

I SVT:s partiledardebatt kompletterade Jimmie Åkesson med livstidsstraff för 15-åringar. Livstid för 13-åringar är väl nästa steg.

Tonen är upphetsad. SD ser chansen att göra hela sitt partiprogram till lag genom en serie panikåtgärder medan landet är i chock över vad ett fåtal personer utför.

Men att våldsvågen behöver få ett slut betyder inte att vi måste införa ett högerextremt mönstersamhälle.

”Bristande vandel”

Tillbaka till Sydsvenskans redogörelse från M- och SD-ledarnas gemensamma besök i Malmö. De är på ett demensboende.

”Jättefint ställe”, säger en av texten att döma lite besvärad statsminister. Han tonar ner vandelsdiskussionen till att en utredning har tillsatts, sedan får man se.

I Tidöavtalet står att syftet med att utvisa folk med ”bristande vandel” är att värna svenska värderingar och att den svenska befolkningen inte ska utsättas för missaktning. Formuleringen är luddig och begreppet ifrågasattes när avtalet presenterades.

Åkessons uttalande blottlägger den verkliga tanken bakom förslaget. Det har aldrig handlat om en godtagbar livsstil. Utan om invandring. Vandelslagens syfte är rent instrumentellt. ”Ett utmärkt verktyg” för att bli av med dem ”vi” inte vill ha här.

Partiledaren är ovanligt frispråkig där på demensboendet. Men egentligen har ju hans parti sagt samma sak i alla år.

Så många invandrare som möjligt ska ut, och ändamålet får helga medlen.