Grönt ljus för etableringsjobb efter sex års väntan
Regeringen ger klartecken för etableringsjobben, som ska hjälpa nyanlända och långtidsarbetslösa in i arbetslivet. I sin höstbudget satsar regeringen 2,4 miljarder på den nya anställningsformen.
Torbjörn Johansson, avtalssekreterare LO, Mattias Dahl, vice vd Svenskt Näringsliv, och Martin Wästfelt, förhandlingschef Unionen under en presskonferens om etableringsjobb i december 2022.
När fack och arbetsgivare förhandlade fram etableringsjobben hösten 2017 anade de inte att det skulle ta mer än sex år att få dem på plats.
De hoppades att etableringsjobben skulle hjälpa de människor som kommit under flyktingvågen 2015 att ta sig in på arbetsmarknaden medan det fortfarande rådde högkonjunktur.
Sex år senare ger regeringen till sist grönt ljus. I januari 2024 ska de första etableringsjobbarna kunna anställas, och regeringen anvisar 2,4 miljarder kronor för att täcka statens del av lönekostnaden åren 2024 – 2026.
– En viktig pusselbit för att minska utanförskapet och bygga arbetsmarknaden stark, kommenterar Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl.
Obyråkratiskt
Etableringsjobben ska vara en kombination av arbete och lärande. Arbetsgivaren betalar en mindre del av lönen, knappt 9 000 kronor i månaden, medan staten fyller på så att den sammanlagda lönen blir i nivå med de lägsta kollektivavtalade lönerna.
Till skillnad från andra subventionerade anställningar har etableringsjobben förhandlats fram av LO, Unionen och Svenskt Näringsliv, som har reglerat villkoren i detalj.
Det ska borga för ett minimum av byråkrati, samtidigt som parterna tar ansvar för att etableringsjobben inte missbrukas. I normalfallet ska etableringsjobb, som får vara i högst 24 månader, leda till fast anställning.
Avtal krävs
Men fortfarande återstår ett viktigt steg. Etableringsjobben förutsätter att fack och arbetsgivare i varje bransch sluter kollektivavtal om att använda dem.
– Det ligger nu ett stort ansvar på parterna att se till att de nödvändiga avtalen sluts, säger arbetsmarknadsminister Johan Pehrson i ett pressmeddelande.
Byggnads har avvisat etableringsjobben, då de anser att de riskerar att leda till att outbildad men billig arbetskraft tränger ut kompetenta hantverkare.
I byggbranschen har fack och arbetsgivare i stället enats om ett eget system, yrkesintroduktionsanställning, som ska leda till att den anställde får yrkesbevis och fast anställning.
I sin budgetproposition den 20 september kommer regeringen också att föreslå en utbyggnad av yrkesutbildningen för vuxna. Satsningen ska ge 16 500 ytterligare helårsplatser nästa år för vuxna som vill utbilda sig, varav 3 000 inom yrkeshögskolan och resten inom regional yrkesutbildning för vuxna.
