Rickard Svedjesten har varit fjällräddare i 30 år: ”Många gånger vi suttit och gråtit” 

– Ja, fy fan. Det är många gånger vi suttit och gråtit tillsammans, svarar Rickard Svedjesten på om det har hänt att han känt att han inte orkar mer fjällräddning.

Det är efter uppdragen där någon dött. Där barn varit inblandade. När skotrar krockat.

Men i över trettio år har han blivit kvar. Och många skratt han också delat med fjällräddningsgruppen.

– Man vill göra skillnad och i slutänden rädda liv, säger han om drivkraften.

Stöd från polisen

Framöver kommer det vara sommarens och höstens vandrare som behöver hjälp, utryckningarna är ungefär lika många under barmarkstiden som på vintern.

Efter svåra situationer får fjällräddarna stöd från polisen, på vars uppdrag de jobbar.

– De har avlastningssamtal och debriefing som har funkat jättebra de senaste tio åren.

Fjällräddarna har andra yrken i grunden, Rickard Svedjesten är vd för Bydalens Wärdshus i Jämtlandsfjällen. Men har förutsättningar att släppa sitt vanliga jobb när larmet går. 

– Alla arbetsgivare månar om att räddningstjänsten ska funka i fjällen, säger Rickard Svedjesten.

Går back ibland

Han betonar att det är en fördel för till exempel fjällanläggningar att ha anställda med den kompetensen. 

Under utryckning får fjällräddarna timersättning från polisen. Rickard Svedjesten är ordförande för Svefro, Svenska Fjällräddares riksorganisation, och säger att de är helt överens med polisen om ersättningen.

Däremot vill fjällräddarna att staten ska kompensera dem mer för bränslekostnader.

– När vi måste åka långt går fjällräddarna back, säger Rickard Svedjesten.

380 fjällräddare

Deras kunskap i att hitta försvunna personer har gett dem uppdrag långt bortom fjällvärlden.

Totalt finns det ungefär 380 fjällräddare utmed fjällkedjan som sträcker sig från Dalarna upp till allra nordligaste Sverige. De är indelade i grupper som själva rekryterar nya medlemmar. Viktigast är bra lokalkännedom, att man bor i området och har chans att förstå vilken ravin någon står vid utifrån beskrivningen. Man ska också klara sig själv på fjället. 

– Så man blir rekryterad först och sedan utbildad av polisen. Det är personen man väljer, gruppen måste fungera.

Oftast handlar utryckningarna om mindre skador, till exempel att hämta någon som halkat och brutit fotleden. Fjällräddarna är först på plats och kan kalla på helikopter om det är möjligt att flyga dit. Annars tar de personen till närmsta väg. Det kan vara med skoter eller fyrhjuling. Där inga fordon kommer fram används bår med ett hjul under.

– Det kan ta lång tid att få ner någon från fjället i dåligt väder, säger Rickard Svedjesten och betonar vikten av att ha respekt för just vädrets växlingar när man traskar ut på fjället.