Bärplockare exploateras år efter år – därför blir det aldrig ordning i bärskogen

Fjolårets bärsäsong har fått ett rättsligt efterspel. Hundratals thailändska medborgare har polisanmält att de utnyttjades i sex svenska kommuner och en utredning om människohandel, alternativt människoexploatering, pågår på riksenheten för internationell och organiserad brottslighet.  

Men usla villkor i bärskogen är inget nytt. Trots återkommande larmrapporter fortsätter problemen. 

Här är de instanser som ska se till att lagar och regler följs – men som har svårt att komma åt problemen i branschen.  

Migrationsverket: Inget företag nekat

För att thailändska medborgare ska få plocka bär i Sverige krävs arbetstillstånd. Det beviljas av Migrationsverket. 

Bärplockaren anställs av ett thailändskt bemanningsföretag som i sin tur har en överenskommelse med en svensk uppdragsgivare. Migrationsverket tittar på om det svenska bärföretaget skött sina utbetalningar tidigare år och hur de praktiska arrangemangen ser ut rörande boende och transporter. 

Om den svenska uppdragsgivaren återkommande missköter har Migrationsverket möjlighet att neka arbetstillstånden, men det sker nästan aldrig. 

– Vi har inte fattat några avslagsbeslut på den typen av grunder sedan 2014, säger Hanna Geurtsen, sektionschef på Migrationsverkets region nord. 

Arbetsmiljöverket: Svårt att inspektera

Trafikfarliga fordon och långa arbetsdagar. Det är frågor där Arbetsmiljöverket har tillsynsansvar. Men myndigheten har ingen samlad statistik över vilka insatser som gjorts för att trygga bärplockarnas arbetmiljö.  

– Bärföretag i sig är ingen näringsgren och verksamheten kan bedrivas i massor av olika former. Det gör det svårare att lokalisera vilka företag det är, säger sektionschef på Arbetsmiljöverket region Nord. 

Myndigheten har heller ingen planerad insats mot bärföretag. Och arbetet med oanmälda inspektioner försvåras av att bärplockarna är mobila.  

– De är här en begränsad tid, man måste veta tajmingen när man är där. Det är också ofta en rörelse, man är på olika ställen och plockar.

Kommunerna: Plockare fångas inte upp

Kommunerna kontrollerar bland annat boenden, brandskydd och livsmedelshantering. Men inspektionsverksamheten försvåras av att vissa bärföretag inte anmäler sin närvaro. 

– Det är inte helt okomplicerat för kommunerna. De vet kanske inte att någon köpt upp en gammal skola och ska inhysa bärplockare. Helt plötsligt kan kommunen ha 300 utländska medborgare. Så går man dit och hittar bristerna. Men då är bärplockarna redan här, och stannar bara en kort tid, säger Eva Norlin, koordinator mot människohandel i region Nord.  

Ofta är kommunerna också den första kontaktpunkten för bärplockare som far illa. 

– Vi har sett att de inte fångas upp när de försöker ta kontakt med polismyndigheten eller socialtjänsten. Att man inte inser att de kan vara utsatta för brott, säger Eva Norlin. 

Kommunal: Små möjligheter

Sedan 2014 tecknar fackförbundet Kommunal hängavtal med alla thailändska bemanningsföretag som vill skicka bärplockare till Sverige. Det är en förutsättning för att Migrationsverket ska godkänna arbetstillstånd.  

Avtalet innebär en garantilön på runt 24 000 kronor. Men eftersom lönen betalas ut först när plockarna återvänt till Thailand är det svårt för Kommunal att komma åt oseriösa bolag. 

– När de här personerna uppmärksammar att de inte får rätt lön har vi väldigt liten möjlighet att företräda dem, säger Ulf Hansson, ombudsman för vilda bär. 

Att bärplockarna inte är medlemmar gör att facket inte kan driva deras fall i svenska domstolar.

– Vi försöker värva dem när de kommer hit men vi har väldigt svårt att nå fram, säger Ulf Hansson. 

Att svartlista enskilda bemanningsföretag är också svårt. För att undvika krav på fast driftställe, och därmed tvingas betala sociala avgifter, ombildas bolagen ofta. 

– Det här blir nya företag hela tiden. De kan ha samma ägare, men olika namn. Därför blir det svårt att följa upp att de gör rätt för sig, säger Ulf Hansson.