För några dagar sedan överlämnades utredningen Yrkeshögskolans framtid till regeringen.

Utredningen tillsattes av den förra socialdemokratiska regeringen och har faktiskt lyckats ta sig i mål utan att läggas ned av den konservativa regeringen.

Här finns en mängd bra förslag. 

Yrkeshögskolan har fina resultat i utbildningar till yrken där det finns jobb, konstaterar utredningen, och där många gäller LO-yrken.

Efter en dipp under coronapandemin är nu andelen som är i arbete ett år efter examen från en yrkeshögskola återigen uppe i över 90 procent. De övriga har i många fall fortsatt med andra studier.

Men utredningen är inte nöjd.

Yrkeshögskolan måste öka med minst 35 procent på tio år. Och den måste bli mer föränderlig för att kunna plocka upp behovet av omställning under ett arbetsliv. Det här är mycket bra.

Konsten att hänga med i ekonomins förändringar har varit en grund för Sveriges ekonomiska framgång under många decennier.

Vad gör regeringen?

Men vad gör regeringen? I höstbudgeten för 2023 manifesterade regeringen sitt tydliga ointresse genom att skära bort 74 miljoner kronor från yrkeshögskolan.

I ett anfall av eftertanke lades anslaget tillbaka och utökades i vårändringsbudgeten som presenterades för någon månad sedan.

Det är dock otillräckligt.

Dessutom ska de nya pengarna gå till dem som står längst från arbetsmarknaden nu under den ekonomiska nedgången, enligt regeringen. Det är en markering som andas tillfälliga panikanslag.

Om Sverige ska fortsätta vara i framkant i strukturomvandling och tillväxt – med en bra inkomstutveckling för alla – så måste vi hitta ett långsiktigt system för yrkesutbildning och omställning.

Men samtidigt har regeringen satt omställningsstudiebidraget på vänt och ser alltså yrkesutbildningen som en kortsiktig insats.

Och det här, om något, kan hota den ekonomiska utvecklingen.

Sveriges tillväxt backar

Nyligen visade en prognos från EU-kommissionen att Sveriges tillväxt backar med minus 0,8 procent under 2023. Sverige är det enda EU-land där kommissionen förväntar sig en att BNP backar i år i stället för att öka.

Och det här är både anmärkningsvärt och alarmerande.

För samtidigt visar nämligen en kartläggning av produktivitetskommissionen hos Facken inom Industrin, av forskningsledare Daniel Lind, att företagens vinster går extremt strålande.

Vi har de senaste åren kunnat bevittnat att företagens vinst per producerad produkt har ökat med mer än 30 procent.

En av orsakerna, enligt kartläggningen, är att de gedigna statliga företagsstöden under pandemin fyllde sitt syfte att hålla företagen flytande och därmed rädda arbetstillfällen.

Men denna tillfälliga överföring av medel från oss alla till företagen för att rädda jobben i en orolig tid blev en permanent gåva.

En bidragande orsak är också att företagen höjt sina priser mer än motiverat av den ekonomiska utvecklingen.

Jobbutvecklingen har havererat

Att företagens vinster går extremt bra samtidigt som landets BNP faller är ett tydligt tecken på att inkomstfördelningen och jobbutvecklingen har havererat.

I det läget måste regeringen agera. Ska regeringen lyckas rädda arbetsmarknaden och skapa rimliga inkomster till alla måste den ta tag i grundnivån, att utbilda och omställa människor till de yrken ekonomin har behov av.

Hur positivt en konservativ regering än ser på ökade klasskillnader är det i en utvecklad ekonomi förödande att i stället fortsätta föra över lönearbetares tillgångar till företagen för att hålla uppe företagsvinsterna.

Utan grundutbildad arbetskraft rasar så småningom även de svenska företagen ihop.

Då kommer vi att få se ännu större fall i köpkraften. Med ännu större fall i BNP som följd.