Rekord, igen. För bara ett år sedan hade de flesta antagit att det handlade om något positivt, men när vi år 2023 pratar om rekord har vi vant oss vid att det är mörka siffror som gäller.

Resultaten av årets hyreshöjningar börjar trilla in. När Hyresgästföreningen förhandlat klart med en majoritet av landets hyresvärdar är snittet historiskt: 4,12 procent.

Tidningen Hem och Hyra kallar dem ”århundradets högsta”, men man ska då komma ihåg att århundradet bara har 23 år på nacken. Nästa år kan hyrorna höjas ännu mer, skriver tidningen.

Ingen kommer undan inflationen. Mat, bränsle, räntor och hyra. De slår mot både enskilda hushåll och mot kommuner, som också står inför hyreshöjningar. Men till skillnad från hushållen hyr kommunerna ofta till marknadshyror.

Skillnaden är också att många kommuner satt sig i sin egen hyresskit.

Sålde ut det gemensamma

Ekot kunde i morse rapportera att svenska kommuner står inför lokalhyresökningar lika höga som inflationen.

Kartläggningen visar att det är värst för kommuner som hyr lokaler av externa fastighetsbolag. Ofta handlar det om äldreboenden som kommunerna inte äger själva, utan hyr in sig på.

I 6 av 10 kommuner kommer hyrorna öka med nästan 11 procent.

Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges kommuner och regioner, klagosjunger för Ekot, men faktum är att Sveriges kommuner i många fall själva gjort sig beroende av den här typen av lösningar.

Dagens Nyheter kunde 2021 rapportera om ett stort trendbrott som skett i den svenska välfärden. Från att äga sina egna lokaler för skolor och äldreomsorg går allt fler kommuner till att hyra lokaler, efter att först ha sålt de man har.

På marknadsspråk kallas det samhällsfastigheter. DN kunde visa att den delen av fastighetsmarknaden ökat sin omsättning från dryga 6 miljarder till över 30 miljarder på knappt tio år.

Återta fastighetsbeståndet

Att sälja sina egna fastigheter för att hyra in sig i dem efteråt är ren kapitalförstöring och borde regleras i lag.

I och med hyreshöjningarna handlar det om enorma summor som tas rakt ur verksamheterna i välfärdens kärna. Undersköterskans tjänst och arbetsvillkor försvinner ut i vinst och kringskostnader till privata företag.

Den fackliga tankesmedjan Katalys föreslog för ett år sedan att inga försäljningar av kommunens fastigheter borde tillåtas utan ett mellanliggande val.

Ett sådant lagkrav vore en god start. Än radikalare vore för kommunerna att faktiskt börja köpa tillbaka lokaler, med statlig budget och procentsatta andelskrav av ägande i ryggen.

Kommuner bör alltså tvingas äga en viss procent av lokalerna till verksamheterna de redan enligt lag är skyldiga att tillhandahålla befolkningen. Efter en sådan gräns ska ytterligare utförsäljningar inte tillåtas.

I goda tider har politiker av ideologiska skäl och med kortsiktiga argument sålt ut gemensamma tillgångar. Nu står vi här, i rekorddystra tider, och inser att själva samhällsfundamentet ruttnat.

Återstår att riva och bygga om.