1. På vilket sätt är det här ett historiskt avtal?

”Historiskt” kanske är att ta i, men det är speciellt. När industriavtalet kom 1997 fick Sverige en modell som ska hindra att kraftiga löneökningar leder till inflation och urholkar industrins konkurrenskraft. Många har ifrågasatt en modell som disciplinerar facket så starkt, men modellen har ändå accepterats därför att reallönerna har ökat år för år. Nu visade sig disciplinen hålla även i ett läge där inflationen är hög och reallönerna sjunker.

2. Varför gick facken med på att inte fullt ut kompensera för prisökningarna?

Facken anser att det inte går att jaga ifatt inflationen med löneökningar. Så stora löneökningar skulle nämligen få företagen att kompensera sig genom höjda priser – och så späs inflationen på ytterligare. Den här övertygelsen, som bygger på erfarenheter från 1970- och 1980-talen, skiljer de svenska facken från fack i andra länder.

3. Facken fick nöja sig med en mindre låglönesatsning. Varför?

Det enkla svaret är att uppgörelsen är resultatet av en förhandling, och arbetsgivarna gillar inte låglönesatsningar. Facken stred hårt för att få upp nivån i avtalet – ”en verklig holmgång”, för att citera GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö. Låglönesatsningen 2023 tvingades facken då att släppa. Men till bilden hör också att LO:s låglönesatsning är en kompromiss som inte alla LO-förbund är förtjusta i.

Vad innebär avtalet för resten av arbetsmarknaden?

Löneökningarna inom industrin styr löneökningarna på den övriga arbetsmarknaden. Löneökningar med 7,4 procent på två år blir alltså en norm – ett ”märke” – när nya kollektivavtal ska förhandlas fram inom tjänstesektorn. Starka mekanismer – både formella regler och social kontroll – hindrar att avtal sluts på högre nivå än så. En mängd avtal gick, liksom avtalen inom industrin, ut i i går kväll (fredag). Nu intensifieras därför förhandlingarna inom bland annat handeln och hotell- och restaurangbranschen, samt i transportsektorn.

Blir det inga strejker nu?

Det kan fortfarande bli strejker inom andra områden än industrin, även om att Sverige är ett av de länder i världen som har minst strejker. Handels skulle till exempel kunna ta strid för regler som hindrar så kallad hyvling. Men eventuella strejker kommer nog att gälla just anställningstrygghet, arbetstider eller andra arbetsvillkor. Löneökningarna är ganska givna genom märket, som nästan alla fack och arbetsgivare säger att de accepterar. I år försöker dock Transport att gå sin egen väg. Förbundet har inte ställt sig bakom den gemensamma LO-linjen och skulle kunna ta strid för sitt krav på löneökningar med 5,5 procent i år plus ett engångsbelopp på 5 700 kronor.