Vad betyder ”märket”?

1997 enades fack och arbetsgivare i industrin om en metod för att förhindra för stora löneökningar som ledde till hög inflation. Man var överens om att lönerna endast fick höjas i en sådan fart att företagen inte tappar i konkurrenskraft. Den löneökning som fack och arbetsgivare då sätter inom industrin blir ett riktmärke för hela arbetsmarknaden, det så kallade ”märket”.

Men varför var facken med på att stoppa för höga löneökningar?

På 1970- och 1980-talen steg lönerna i Sverige i högre takt än i andra länder, vilket gjorde att svenska företag fick svårt att konkurrera. Det gjorde i sin tur att många fackmedlemmar förlorade jobb och jobbtillfällen. Därför enades facken med arbetsgivarna om att löneökningarna inte kunde bli för höga.

Varför sätter industrin alltid märket?

Tanken är att märket ska sättas av den sektor som är utsatt för internationell konkurrens. Det har tolkats som industrin och märket sätts av parterna som ingår i industriavtalet.

Vad tycker andra fack om att industrin sätter ”märket” för hela arbetsmarknaden?

Det har varit omdiskuterat. Flera fackförbund inte minst på LO-sidan har hävdat att märket har spelat ut sin roll. 2019 föreslog fackförbunden i 6F (Byggnads, Elektrikerna, Fastighets, Målarna och Seko) att man i stället borde införa en modell där LO förhandlar centralt tillsammans med tjänstemannafacken.

Inför årets avtalsrörelse föreslog 6F ett ettårigt krisavtal där samtliga på arbetsmarknaden, oavsett löneläge, skulle få samma löneökningar i krontal. Även Kommunal har kritiserat märket och i tidigare avtalsrörelser krävt mer till sina medlemmar

Varför kritiseras märket?

Det är svårt att nå mer jämställda löner och att påverka löneskillnaderna mellan olika sektorer om alla på arbetsmarknaden får ungefär lika höga löneökningar i procent. Många tjänstemän har också sifferlösa avtal, som inte påverkas på samma sätt av märket, vilket kan vara en förklaring till att löneskillnaderna mellan arbetare och tjänstemän ökat.

Det är också fler branscher än industrin som är utsatta för internationell konkurrens och det är svårt för många fack att motivera för sina medlemmar varför de inte har större inflytande över löneökningarna.

Varför är det ändå industrins märke som gäller?

Om man bortser från det senaste året har lönebildningsmodellen ändå lett till reallöneökningar. Det innebär att lönerna har ökat mer än inflationen, vilket ger mer pengar i plånboken.

Statliga Medlingsinstitutet (MI) ska också verka för en välfungerande lönebildning. Deras medlare lägger inte förslag som kostar mer än märket för arbetsgivarna, så om det ska överskridas måste parterna i en bransch vara överens om det.

Kan man inte få högre löneökningar än märket?

Jo, absolut! Märket gäller på övergripande branschnivå. Lokalt förhandlar facket ofta fram högre löneökningar, i alla fall i vissa branscher. Alla får inte heller lika mycket i löneökningar. Vissa individer får betydligt mer, andra mindre, än märket.

Det går också för en bransch att sluta avtal på förbundsnivå om löneökningar som är högre än märket, men då kräver arbetsgivarorganisationerna oftast att kostnaderna minskar, eller inte ökar lika mycket, någon annanstans så att kostnadsökningen totalt ryms inom märket.