Forskaren: Unga tar lån i väntan på svar från Försäkringskassan
Snabblån i stället för sjukersättning. Så ser vardagen ut för unga vuxna som fastnat i skuldfällan. ”När de inte får ekonomin att gå ihop är det första de tänker att då får man ta ett privatlån”, säger forskaren Erik Eriksson.
Ett forskarlag från Socialhögskolan i Lund följer överskuldsatta mellan 18 och 25 år.
Unga vuxna är en av de grupper som löper störst risk att inte kunna betala sina skulder. Erik Eriksson, doktor i socialt arbete vid Socialhögskolan i Lund, ingår i ett forskarlag som försöker förstå varför.
– Vi följer överskuldsatta mellan 18 och 25 år. De har pratat väldigt mycket om hur de upplever processen när man tar lån, och hur påstridig kommunikationen och marknadsföringen från lånebolagen är, säger han.
Ofta börjar det med mindre kreditköp. Mobiltelefoner, kläder eller annat där avbetalning numera är norm.
– Småkrediterna genererar mindre fakturor varje månad. Sedan får man försämrad inkomst av någon anledning, många unga är inte helt etablerade på arbetsmarknaden. Då är det vanligt att man tar ett första snabblån för att täcka de här fakturorna. Men det är en ingång till en djupare skuldsättningsproblematik, säger Erik Eriksson.
Vad betyder begreppen?
Det finns gott om begrepp att hålla reda på för den som försöker navigera i lånedjungeln. Här är några av de vanligaste.
Högkostnadskredit: Snabblån, sms-lån, mobillån eller korttidskredit är olika namn för högkostnadskrediter. Det är lån beviljas och betalas ut snabbt, där den effektiva räntan är minst 30 procentenheter högre än Riksbankens styrränta.
Konsumentkreditinstitut: Företag som enbart förmedlar krediter till konsumenter, som inte erbjuder sparkonton eller annan bankverksamhet.
Blancolån: Ett lån som inte är knutet till ett specifikt objekt, som en bostad eller en bil. Kallas ofta för privatlån.
Konsumtionslån: Samlingsnamn för alla lån som inte är bolån.
Kortfristigt lån: Ett lån som ska återbetalas inom ett års tid.
Nominell ränta: Den ränta i procent som långivaren tar ut för ett lån.
Effektiv ränta: Den totala kostnaden för lån, ränta och avgifter, uttryckt som en årsränta i procent. Används för att jämföra lånevillkor.
Kreditprövning: Måste göras av alla långivare. Består ofta av en kreditupplysning av ett företag som UC eller Bisnode samt de uppgifter låntagaren själv lämnar.
Snabblån i stället för a-kassa
Två år in i forskningsprojektet går det att slå hål på några myter. Unga vuxna är inte korkade, de förstår att lånevillkoren är usla.
– Det finns en diskurs i politiken och i folkmun, att det här skulle vara ett kunskapsproblem. Men de vi följer var väl medvetna om att högkostnadskrediter är dåligt. Trots det kände de sig tvungna att ta de här lånen som ett sätt att klara vardagen.
I den mån det finns en kunskapsbrist handlar den snarare om hur socialförsäkringarna fungerar.
– Vi tolkar det som att många av de vi pratar med skulle vara berättigade sjukförsäkring eller a-kassa, men det är så främmande för dem. När de inte får ekonomin att gå ihop är det första de tänker att då får man ta ett privatlån, säger Erik Eriksson.
– Men det handlar inte bara om kunskap utan också om tillgänglighet. Man tar lån i väntan på svar från Försäkringskassan.
Inte heller lånar unga vuxna till sorglöst spenderande.
– Bilden att det skulle handla om shoppingbeteenden och onödig lyxkonsumtion bekräftas inte av vår studie. De allra flesta försöker klara av vardagen med för låga inkomster och pengarna går till hyra, mat och kläder.
Skuldsättning i Sverige
Vid årsskiftet 2022/2023 passerade privatpersoners skulder till Kronofogden för första gången 100 miljarder kronor. Summan har stigit med nästan 70 procent sedan 2010.
Över hälften av dem som har skulder hos Kronofogdemyndigheten uppger att de har tagit lån för att klara sina löpande utgifter.
Det finns inga siffror över hur många som tar högkostnadskrediter (snabblån), eftersom SCB inte har i uppdrag att samla in den statistiken. Men konsumtionslånen, dit snabblån räknas, har enligt Finansinspektionen ökat kraftigt de senaste åren.
Av de som lånar pengar från storbankerna får 0,3 procent ett inkassokrav mot sig inom åtta månader. Motsvarande siffra för snabblånen är 17 procent – 56 gånger fler.
Vart femte konsumtionslån tas av låntagare med en månadsinkomst på under 15 000 före skatt. Låginkomsttagare är också tydligt överrepresenterade bland de som har skulder hos Kronofogden.
Finansinspektionen räknar med att fler än var fjärde låntagare får underskott i sin ekonomi i början av 2023. Om inflationen biter sig fast och räntan höjs mer än i Riksbankens prognos kommer fler än var tredje låntagare få underskott 2024.
Snabblånet bara några knapplån bort
Ett snabblån är bara några knapptryck på mobilen bort. Pengarna finns på kontot inom några minuter, när som helst på dygnet.
– Man upplever det som extremt enkelt att ta lån och kreditprövningen som obefintlig. De flesta upplever att de inte borde få de här lånen, säger Erik Eriksson.
– Efter första lånet händer något i marknadsföringen. Den blir aggressiv med samtal och hur mycket mejl som helst. Affärsidén bygger på att man riktar in sig på en grupp som per definition inte borde beviljas lån, där kan man tjäna pengar på räntorna om de inte betalar.
Affärsidén bygger på att man riktar in sig på en grupp som per definition inte borde beviljas lån.
”Gyllene marknad” för snabblånebolagen
Överskuldsatta unga är ett relativt nytt fenomen. I tid sammanfaller det med snabblånebolagens framväxt.
– Absolut, innan kreditmarknaden avreglerades så handlade överskuldsättning i Sverige främst om företagare som gick i konkurs. Då var det svårt att belåna sig till överskuldsättning, det var så starkt reglerat att man inte fick lån på det sättet, säger Erik Eriksson.
– Det är definitivt kopplat till de här nya kreditinstituten som fick en gyllene marknad, som också i en nordisk kontext framstår som väldigt gynnsam för företagen.
Skulder farliga för hälsan
När Kronofogden frågade 10 000 skuldsatta om hur skulderna påverkar dem vittnade många om skam, stress och social isolering. Nio av tio upplevde att skulderna försämrade deras livskvalitet.
Ekonomisk stress innebär kraftigt ökad risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck och magsår.
Sambandet mellan skulder och psykisk ohälsa är starkt. Stressen över skulderna kan leda till försämrat psykiskt mående. Samtidigt löper personer med befintlig psykisk ohälsa större risk att hamna i skuld.
Personer som finns i Kronofogdens register löper 2,5 gånger så hög risk att begå självmord som genomsnittet.
