Karensavdrag? Det heter väl karensdag?

Karensavdraget infördes 2019 och ersatte den tidigare karensdagen. Det innebär ett avdrag på 20 procent av sjuklönen en genomsnittlig arbetsvecka. 

För det flesta är karensavdraget ingen skillnad från den tidigare karensdagen, men för de som exempelvis jobbar skift och har långa arbetsdagar är tanken att karensavdraget ska vara mer rättvist.

Var avdraget verkligen slopat under pandemin?

Under pandemin gavs en ersättning för den förlorade inkomsten vid sjukdom genom ett schablonbelopp. Syftet var att folk inte skulle gå till jobbet sjuka. Till en början låg det på omkring 700 kronor för att sedan höjas till cirka 800 kronor.

För en stor del av Sveriges löntagare var alltså avdraget inte slopat då de tjänar betydligt mer än vad de fick tillbaka i ersättning. Men för de som tjänar minst motsvarade ersättningen karensen.

Varför ta bort karensen?

Frågan om att ta bort karensavdraget helt aktualiserades igen under pandemin när det blev tydligt att vissa grupper med större utsatthet för smitta förlorade mer pengar än andra som exempelvis kunde jobba hemifrån.

LO och andra fackliga organisationer har länge drivit linjen att karensavdraget borde tas bort helt, och att man alltså skulle få sjuklön från första sjukdagen.

LO-krav på S-kongressen

På Socialdemokraternas kongress i slutet av 2021 drev LO-företrädare linjen att karensavdraget skulle tas bort. Kravet fick inte gehör. I stället skulle frågan om en mer solidarisk karens mellan olika yrkesgrupper ”utredas skyndsamt”.

En utredning tillsätts av S

I mars 2022 inledde den S-ledda regeringen en utredning om karensavdragets framtid. Den skulle bland annat titta på hur avdraget slår olika i olika yrkesgrupper och föreslå förändringar för att avdraget skulle bli mer rättvist. 

När utredningen tillsattes sa socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) att han inte uteslöt att karensavdraget skulle tas bort permanent. Men utredningsdirektiven handlade snarare om att undanta särskilt utsatta grupper som undersköterskor eller sjuksköterskor. Utredningen skulle vara klar i september 2023.

S lovar en ”miljardreform”

Strax före valet gjorde Socialdemokraterna ett utspel om en ”miljardreform” för att förändra karensavdraget. Många tolkade nog utspelet som att S lovade att ta bort avdraget, men egentligen handlade det snarare om att man lovade att genomföra den utredning man redan tillsatt. Och att man tänkte sig att det skulle kosta i alla fall mer än en miljard.

Ny linje från högerregering

I slutet av januari i år kom beskedet från den nytillträdda högerregeringen att utredningen om karensen läggs ner. I stället skulle frågan utredas internt på socialdepartementet.

Socialförsäkringsministern Anna Tenje (M) menade att utredningen skulle breddas och ville bland annat ”analysera behovet av en självrisk vid en pågående sjukskrivning för att motverka omotiverat hög sjukfrånvaro”, vilket vissa tolkade som planer på ytterligare karens. Det är en fråga Moderaterna också har drivit tidigare. Utredningen ska presenteras den 15 december 2023.

Hård kritik mot regeringen

Regeringen fick motta hård kritik för beskedet om en ny utredning om karensen med ändrade direktiv. Även från samarbetspartiet Sverigedemokraterna som gick till val på slopad karens i kontaktnära yrken, en fråga som dock inte nämns med ett ord i Tidöavtalet.

Några dagar senare backade regeringen. Ingen ytterligare karens ska utredas och möjligheten till slopad karens inom vård, skola och omsorg blir en fråga för den nya utredningen. Frågan är därmed tillbaka på ruta ett.