På måndag ska viktigaste löneavtalen vara klara – här kan det bli konflikt
Risken för strejk är inte störst i industrin när kollektivavtalen för 2,3 miljoner anställda löper ut på måndag. Medlingsinstitutet är berett på konfliktvarsel när andra branscher ska tolka industrins uppgörelse. Frågor om kortare arbetstid och mertid för deltidsanställda kan bli extra svåra att lösa.
Låglönesatsning och mertid är viktiga avtalsfrågor inom handeln.
De närmaste dagarna avgörs de viktigaste delarna av årets avtalsrörelse. 2,3 miljoner anställda har kollektivavtal som löper ut den 31 mars. Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo följer utveckligen noga. Det gäller att ha koll på möjliga konfliktfrågor.
1 Industrin
Först ska de nya kollektivavtalen för industrins arbetare, tjänstemän och ingenjörer bli klara. Slutförhandlingar pågår under ledning av industrins egna medlare, de opartiska ordförandena (opo). Senast på måndag väntas opo komma med sitt slutbud, som facken och arbetsgivarna måste säga ja eller nej till under måndagen.
Här finns flera svåra knäckfrågor:
Löneökningarna: Facken har krävt 4,2 procent på ett år inklusive avsättning till arbetstidsförkortning. Opos första bud förra veckan var 7,7 procent på tre år, det vill säga knappt 2,6 procent i årstakt. Budet var lägre än många fackliga hade förväntat sig. Arbetsgivarna pekar på att 2,6 procent per år är mycket nära vad som har avtalats i konkurrentländer som Finland och Tyskland. De pekar också på att handelstullar och säkerhetspolitisk oro gör omvärlden osäker.
Facken hävdar å sin sida att företagen har råd och att reallöneökningar behövs för att öka köpkraften och få fart på konjunkturen. De kan stödja sig på att statliga Konjunkturinstitutet så sent som i onsdags höll fast vid sin spådom om löneökningar på 3,5 procent per år för både 2025 och 2026.
Arbetstidsförkortning: Industrifacken har krävt fortsatt arbetstidsförkortning i form av fler lediga timmar på arbetstidskontot eller ytterligare möjlighet till deltidspension. Arbetsgivarna stretar emot.
Risk för konflikt?
Måttlig. Båda frågorna är prestigefulla för fack och arbetsgivare. Facken har skärpt tonen och rustar för en möjlig strejk. Ändå brukar industrins parter kunna enas utan konfliktvarsel. Senast konflikt utbröt var pappersstrejken 2010. Pappers lämnade då samarbetet Facken inom industrin och de normerande avtalen slöts av övriga fack. Sedan dess har de kvarvarande industrifackens samordning stärkts.
Frågan om arbetstidsförkortning kan dock vålla bekymmer i andra branscher, till exempel inom Seko och Fastighets.
– Det är en av frågorna vi följer extra noga för att vara beredda att medla, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo till Arbetet.
2 Handeln
När industrins avtal är klara riktas blickarna mot handeln. I avtalen mellan Handelsfacket och arbetsgivarna Svensk Handel finns främst två stötestenar.
Låglönesatsningen: Ska facket få genomslag för LO:s låglönesatsning som innebär att lönerna ökar procentuellt mer i branscher och företag med låga löner? Hur uppgörelsen från industrin ska tolkas i handeln har tidigare vållat strid. 2020 varslade Handels om strejk i just den frågan. Den gången ledde medling till vissa omfördelningar samtidigt som uppgörelsen ansågs hålla sig inom den procentsats som industrins avtal angav. Här finns alltså tidigare praxis som kan underlätta frågans lösning.
Mertidsfrågan: Industrifacken har krävt att deltidsanställda som jobbar extra (mertid) ska få samma ersättning som heltidsanställda som jobbar övertid. Handels och övriga LO-fack formulerar kravet lite vagare: Mertidsersättningen ska höjas för att deltidsanställda inte ska diskrimineras. Kravet drivs gemensamt av LO-facken. Det innebär att förbunden är beredda att stötta varandra med sympatiåtgärder vid en eventuell konflikt.
Handels driver som eget krav också att mertid ska fördelas i turordning. Den som varit anställd längst på en arbetsplats ska erbjudas de extra timmarna först.
Konfliktrisk?
Betydande. Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo ser utmaningar.
– Det är inte självklart hur mertidsfrågan ska föras in på andra avtalsområden. Här finns det risk att vi behöver medla, säger hon.
Medlare kallas in om parterna inte kan enas och facket varslar om strejk. Irene Wennemo pekar på att förhållandena skiljer sig mellan olika branscher.
I industrin jobbar de flesta heltid. I butiker och restauranger är deltidsanställning mycket vanligt. Extrajobb (mertid) är formellt frivilligt och ger ingen ersättning utöver ordinarie lön.
3 Offentlig sektor
Om handeln träffar avtal utan konfliktvarsel står många andra branscher i kö för att göra upp. Bland dem finns offentliganställda i kommuner och regioner. LO-facket Kommunals avtal med arbetsgivarna SKR omfattar över en halv miljon anställda. Kommunal anser att störst ska gå först och vill gärna träffa avtal före exempelvis Vårdförbundet och Sveriges lärare. Kommunal vill ha ett helt nytt löneavtal och lägger precis som Handels stor vikt vid mertidsfrågan, som dock har lite andra förutsättningar i kommunerna.
Om Handels avtal skulle dröja på grund av konfliktvarsel kan man tänka sig att Kommunal blir det första förbund utanför industrin som reglerar mertidsfrågan.
Konfliktrisk? Svårbedömd. Vårdförbundet strejkade för kortare arbetstid så sent som sommaren 2024. Kommunal strejkvarslade men skrev på avtal efter medling. Både fack och arbetsgivare har skäl att önska sig arbetsfred och en längre avtalsperiod.
4 Övriga branscher
Det är hela 227 kollektivavtal för 2,3 miljoner anställda som löper ut 31 mars.
I många av dem finns specifika avtalskrav som är extra viktiga för fack eller arbetsgivare och som skulle kunna leda till konflikt.
Många är nog intresserade av om Transportfacket, som har ställt större lönekrav än övriga LO-fack, ska lyckas få ut något extra.
Irene Wennemo är också beredd på överraskningar för de drygt 20 medlare som Medlingsinstitutet kan kalla in när parterna inte kan enas.
– Det kan alltid dyka upp något oväntat, säger hon.
