Blodprov eller röntgen behövs inte alltid.

I stället kan det räcka det att läkaren utgår från den sjukas egen berättelse för att sjukpenning ska kunna beviljas.

Det slår nu Högsta förvaltningsdomstolen fast i en unik och vägledande dom. Den kan få stor betydelse för hur Försäkringskassan bedömer psykiatriska sjukskrivningar i framtiden.

Sjukskriven för utmattning

Rättsfallet handlar om en lärare som sjukskrivits för utmattningsdepression. Efter ett halvårs sjukskrivning nekades hon sjukpenning av Försäkringskassan som ansåg att hon hade full arbetsförmåga.

Kvinnan överklagade och fick rätt i förvaltningsrätten, men det beslutet överklagades i sin tur av Försäkringskassan till kammarrätten där domen gick emot henne.

Kärnfrågan handlade om hur mycket bevis på sin sjukdom som krävs för att ha rätt till sjukpenning.

Försäkringskassan ville se så kallade objektiva fynd, som exempelvis blodprov eller röntgen, och ansåg att det inte räckte med patientens egna uppgifter till sin läkare.

Psykisk ohälsa vanligt

Problemet är att det ofta är svårt att visa sådana objektiva fynd när det handlar om psykisk ohälsa, som står för ungefär 40 procent av alla sjukskrivningar. Där baserar sig diagnosen ofta på just patientens egen uppskattning av sitt tillstånd.

Och nu har alltså den högsta rättsliga instansen satt ner foten. Domstolen slår fast att det vid kroppsliga (eller så kallade somatiska) sjukdomar är naturligt att läkarintyget innehåller undersökningsfynd.

Men vid just psykiatriska tillstånd måste läkarens bedömning i stor utsträckning baseras på patientens berättelse.

”Även ett läkarintyg där bedömningen huvudsakligen grundas på uppgifter från den försäkrade kan vara tillräckligt”, slår domstolen fast och beslutar samtidigt att kvinnan ska beviljas sjukpenning.

Juristen: ”ny era”

Jimmy Laine är jurist på företaget Myndighetsjuridik AB och den som drivit fallet för lärarens räkning. Han beskriver domen som ”unik” eftersom den slår fast att Försäkringskassan inte har fog för att ställa sådana krav på ”objektiva undersökningsfynd” som man tidigare gjort.  

– Det är just de här kraven som lett till att tiotusentals om inte fler blivit utan sjukpenning under årens gång. Det här blir en helt ny era. Domen ska ju rimligen leda till att betydligt fler får sin ansökan beviljad när det kommer till psykisk ohälsa men även andra diagnosbilder där det är svårt att göra objektiva undersökningsfynd.

Jimmy Laine menar dock att domen inte är en garanti för att framtida, liknande ansökningar, blir beviljade.

– Det är mycket möjligt att Försäkringskassan sadlar om i sina motiveringar och hittar andra sätt att avslå ansökan, säger han.

För läraren innebär domen att hon kommer att få sin sjukpenning beviljad retroaktivt. Enligt Jimmy Maine handlar det om ungefär ett års tid.

– Hon har fått strida en väldigt lång tid mot Försäkringskassan och det har tagit väldigt mycket på hennes psykiska krafter. Hon hade ju sedan tidigare utmattningssyndrom.

Försäkringskassan välkomnar domen

Försäkringskassan skriver i ett skriftligt svar till Arbetet att de kommer att ”analysera domen noga” för att se vad den betyder för verksamheten.

”Vi välkomnar alla domar från HFD. Det är förvaltningsdomstolarna som ytterst bestämmer hur lagen ska tillämpas och vägledande domar gör det tydligare både för allmänheten och för Försäkringskassan vad som gäller”, skriver myndigheten i svaret.