Nya studiestödet: Svårare för undersköterskor att få stöd för omställning
Jobbar du som undersköterska? Då kan du få svårare att ta del av det nya omställningsstudiestödet jämfört med någon inom ett yrke där bristen inte är lika stor.
Det nya omställningsstudiestödet är tänkt att hjälpa den som vill byta spår i livet och börja jobba med något annat.
Stödet låter dig plugga i två år med 80 procent av lönen och är alltså långt mer fördelaktigt ekonomiskt jämfört med att ta studielån och bidrag.
Men för att få stödet beviljat krävs det att du ska bli mer attraktiv på arbetsmarknaden efter studierna.
Därför är det lättare att beviljas stöd för att läsa till ett bristyrke som sjuksköterska eller undersköterska jämfört med exempelvis en fotoutbildning.
Jobbar i bristyrke
Men vad händer om du redan jobbar i ett bristyrke och ändå vill byta spår?
– Det kan vara svårare, säger Alexandra Swenning, utredare på CSN:s rättsavdelning även om hon betonar att det inte är omöjligt.
Eftersom kravet är att du ska bli mer attraktiv på arbetsmarknaden kan det alltså sätta käppar i hjulet om du redan jobbar i ett yrke med stor brist.
Enligt Alexandra Swenning kommer CSN, som hanterar ansökningarna, dock att titta på individuella omständigheter.
– Vad har du för utbildning sen tidigare? Hur länge sedan var det du gick den? Det finns ju många saker som kan spela roll för varje enskild individ som gör att utbildningen ändå kan stärka ställningen utifrån arbetsmarknadens behov.
”Man väger inte in känslor”
Väger man in känslor i beslutet? Om man jobbat som undersköterska i 30 år och börjar bli väldigt trött på det och känner att man inte orkar hela livet?
– Inte känslor, men om det däremot finns mer objektiva omständigheter som dokumentation på sjukdom eller att det inte är lämpligt för personen att ha det yrket längre.
En annan sak som kan påverka beslutet är var den sökande bor i landet.
Bristen inom olika yrken kan nämligen variera stort regionalt.
– Vi kommer att titta på den faktorn. I vissa yrken finns en brist generellt i hela landet. Men om det är ett yrke där det är stora regionala skillnader, då kommer vi bli tvungna att titta på hur det ser ut just där man är yrkesverksam, säger Alexandra Swenning.
Här är bristen störst
Arbetsförmedlingen har listat de yrken där jobbchanserna är störst (och där det alltså är störst brist).
Yrken som kräver högskoleutbildning
- Systemanalytiker och IT-arkitekter
- Mjukvaru- och systemutvecklare
- Arbetsterapeuter
- Specialistläkare
- Barnmorskor
- Specialistsjuksköterskor
- Tandläkare
- Lärare i yrkesämnen
- Förskollärare
- Poliser
Övriga utbildningsnivåer
- Medicinska sekreterare och vårdadministratörer
- Undersköterskor
- Byggnads- och ventilationsplåtslagare
- Träarbetare och snickare
- Målare
- Installations- och serviceelektriker
- Motorfordonsmekaniker och fordonsreparatörer
- Förare av jordbruks- och skogsmaskiner
- Slaktare och styckare
- Buss- och spårvagnsförare
Studera upp till 44 veckor
Omställningsstudiestödet ger möjlighet för den som arbetat i minst åtta år att plugga i upp till 44 veckor (ungefär två år) med 80 procent av lönen upp till 26 625 kr. Den som jobbar på en arbetsplats som omfattas av det nya huvudavtalet kan dock få mer.
Första året stödet är i gång, 2023, har 1,3 miljarder kronor avsatts. Enligt beräkningar från utbildningsdepartementet räcker det till 5 650 heltidsstuderade.
Det är först till kvarn som gäller. Bland de ansökningar som godkänns beviljas de som kommer in först tills pengarna är slut.
