REPLIK. Lena-Liisa Tengblad, VD för Gröna arbetsgivare, och Eva Glückman, VD för Grafiska Företagen hävdar att våra krav lägger sten på börda för deras medlemsföretag.

De menar att en löneutveckling i linje med våra krav hotar industrin.

De menar också att vi nu står inför den svåraste situationen sedan industriavtalet slöts.

Argumenten om att facken ställer för höga krav känns väl igen, de brukar dyka upp inför varje avtalsrörelse. Vi anser att arbetsgivarna ger en felaktig bild av läget. 

Fackens lönekrav är långsiktiga

Vi tar självklart signalerna som pekar mot en nedgång i konjunkturen på allvar.

Men det sker från en väldigt hög nivå och även om 2023 väntas medföra en försvagning väntas ekonomin repa sig igen ganska snart. 

Det är viktigt att understryka att våra lönekrav är långsiktiga och en nyckel till Sveriges framgångsrika lönebildning är att vi inte i första hand tittar på det aktuella konjunkturläget.

Vårt uppdrag och mål är att nå reallön och en hög sysselsättning – samtidigt som vi beaktar inflationsmål och den internationella konkurrenskraften. 

”Dags att höja löneökningstakten”

I våra analyser av industrins utveckling de senaste åren ser vi flera faktorer som talar för att det nu är dags att höja löneökningstakten. 

  • Den svenska konkurrenskraften har stärkts. 
  • Produktionen ökar mer i svensk industri och arbetskraftskostnaderna har inte stigit snabbare än i andra länder. 
  • Sverige har ökat sina marknadsandelar utomlands och samtidigt har produktiviteten utvecklats i rätt riktning. Vi hävdar oss alltså väl jämfört med våra viktigaste konkurrentländer. 
  • Svenska industriföretag har en mycket god lönsamhet och vinsterna har ökat de senaste åren.

Sammanfattningsvis är Sveriges internationella konkurrenskraft stark och det finns goda skäl för att göra en uppväxling av löneökningstakten. 

Vår bedömning är att det i avtalsrörelsen 2023 finns utrymme för vårt lönekrav om 4,4 procent.