Stefan Löfven: Risk att den svenska modellen luckras upp

Stefan Löfven lutar sig fram för att fixa med ljudet. Den före detta statsministern och IF Metall-ordföranden hörs lite dåligt i videomötet med Arbetet.

Valet av bakgrundsbild har fallit på en solig Stockholmsvy.

– Jag har också mer utav landsbygdsnatur, kommenterar han sitt lager av bakgrundsbilder.

Men i Sverige är han inte. Nyligen befann sig Stefan Löfven i Berlin där han valdes till ordförande för de europeiska Socialdemokraterna, PES. Nu är den tidigare svetsaren tillbaka på elit­universitetet Harvard.

Den statsvetenskapliga institutionen på universitetets Kennedy School, grundat efter mordet på president John F Kennedy, tar varje termin in politiska tungviktare för att leda samtal med studenter.

– Det är otroligt stimulerande måste jag säga, det är en fantastisk miljö. Studenterna är intresserade av hur det är att vara statsminister, men också av Europas syn på samarbete med USA.

Löfven ser svensk politik utifrån

Stefan Löfven betraktar numera svensk politik utifrån. Han har följt höstens dramatiska utveckling där Sverige­demokraterna blev näst största parti i valet, något som gav partiet en central position i svensk politik.

”Så är dom i gång… Det är inte så att M och KD direkt protesterar – och L har ju lovat att SD kan lita på partiet”, skrev Stefan Löfven på Facebook efter sverigedemokraten Richard Jomshofs uttalande i Arbetet om att göra om eller avskaffa diskrimineringslagen.

Sedan dess har regeringssamarbetet tagit form genom det så kallade Tidö­avtalet, uppgörelsen mellan Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna.

Ett avtal som ger Sverigedemokraterna stort inflytande över de kommande årens politik.

Stefan Löfven uttrycker oro över att den nya högerregeringens syn på ”parternas roll och samhällets samarbete med parterna” skiljer sig från den tidigare regeringens.

– Risken finns att den svenska modellen luckras upp successivt. Jag hoppas verkligen att det inte blir så.

Parterna tar stort ansvar

Enligt den tidigare statsministern är det en viktig framgångsfaktor för Sverige att parterna tar ett stort ansvar för arbetsmarknadens löneutveckling och andra jobbfrågor.

Men även det faktum att parterna haft ett nära samarbete med regeringen.

Som exempel tar han de träffar han hade med parterna för att prata arbetsmarknadsfrågor inför att han skulle delta på EU-toppmöten. 

– Jag känner en oro för att det inte finns samma engagemang. Men jag hoppas att det gör det. För det är en sådan viktig del av Sveriges framgångar. Att inte hålla i det skulle vara en skada för landet.

Vad tänker du om Johan Pehrson som ny arbetsmarknadsminister? 
– Vill nu regeringen och den nya arbetsmarknadsministern ha kvar styrkan i den svenska modellen så se till att parterna är fullt involverade. Det är också upp till bevis att stå upp för skyddet för löntagare.

Lagen om anställningsskydd

Det var inte alltid som regeringens dialog med arbetsgivarna och facken flöt smärtfritt under Stefan Löfvens tid vid makten.

Mycket av gnisslet under hans senaste mandatperiod kretsade kring följande formulering: ”Lagen om anställningsskydd ska ändras genom tydligt utökade undantag från turordningsreglerna.”

Hur kunde en socialdemokratisk partiledare sprungen ur de fackliga leden gå med på att det där skrevs in i januariavtalet? Kritiken från fackförbunden haglade.

Men Stefan Löfven försvarar fortfarande den giren. Han motiverar den med att det låg konkreta förslag på riksdagens bord från de borgerliga partierna om att ändra arbetsrätten. 

– Hade vi inte gjort det här försöket och i stället fått en borgerlig regering med Kristersson som statsminister då hade de fackliga organisationerna inte ens varit i närheten av ett förhandlingsbord med arbetsgivarna.

Balans om arbetsrätten

Avgörande för att han skulle gå med på januariavtalets formuleringar om arbetsrätt var tillägget om att en balans mellan arbetsmarknadens parter skulle upprätthållas.

När las-utredningen enligt honom inte levererade på det slängdes den i papperskorgen.

– Och sedan kom förhandlingarna mellan parterna i gång på riktigt och slutade i ett avtal där man bytte saker.

Bytet mellan parterna i just las-förhandlingarna och hur balansen egentligen ser ut blev en het fråga när Tidöavtalet offentliggjordes. 

När las-uppgörelsen slöts i fjol fick arbets­givaren lättare att säga upp genom ändringar i las. För facken var en viktig vinst det så kallade omställningsstudiestödet, ett mer generöst studiestöd för personer mitt i arbetslivet.

Facklig oro för studiestödet

För att få sådant stöd krävs att din ställning på arbetsmarknaden stärks. Men i Tidöavtalet står i stället att stödet ska användas ”till utbildningar med hög efterfrågan på arbetsmarknaden”.

IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä vädrade nyligen sin oro för svängningen i politiken. Han betonade att las-överenskommelsen är en helhet och att det inte går att ”plocka lite här och där i den”. 

Arbetsgivarna fick alltså igenom ändrade tur­ordningsregler i lagen om anställningsskydd. Men omställnings­studiestödet måste återkommande prioriteras i regeringens budgetarbete för att bli verklighet. Var det ett misstag att lägga upp det så? 

– Det är fel bild av den uppgörelse som parterna har slutit. Parterna har bytt. Vad som hänt är att arbetsgivarna har fått några förbättringar och facken har fått några förbättringar. På det har vi lagt ett gigantiskt omställningsstöd.

Så du menar att uppgörelsen vägde jämnt och sedan fick man dessutom omställningsstudiestödet?
– Precis så.

Tuff avtalsrörelse väntar

I somras spådde dåvarande finans­minister Mikael Damberg (S) en tuff avtalsrörelse. Nu är den i gång och inflationen och energikrisen är liksom då det som gröper ur löntagarnas plånböcker. 

”Då är det också viktigt att företagen inte ökar sina vinstmarginaler. Förväntar man sig ansvarsfulla löneökningar är det viktigt att vd:arnas ersättningar också hålls igen”, sade Damberg då. 

Nyligen kunde Arbetet berätta att de tio största industriföretagen gick med närmare 300 miljarder i vinst förra året.

Ska de som jobbar där ändå vänta sig sänkta reallöner? Stefan Löfven är ”otroligt noga” med att hålla armlängds avstånd från avtalsrörelsen. 

– Men jag kan säga så här: fackföreningsrörelsen har aldrig gått och tänkt på att det är hålla igen som är mottot. Målet är ett avtal som blir så bra som möjligt för medlemmarna. Och att det blir det i år och nästa år och om fem år och om tio år.

Löfven: Val 2022 en framgång för S

Socialdemokraterna ökade i valet 2022. Valet var en framgång, betonar Stefan Löfven.

Men det finns andra siffror också. De visar att stödet för S bland arbetare och LO-medlemmar sjunkit rejält under de senaste åtta åren. Varför förlorade Socialdemokraterna de här väljarna under Stefan Löfvens tid vid makten?

Den förra S-ledaren säger att de ”högerextrema krafterna” går framåt. Globaliseringen har inneburit stora och snabba förändringar där många inte känt en trygghet.

Och då kan populismen locka med sina enkla lösningar.

– Den här osäkerheten när man känner att alla är inte riktigt, riktigt med – det skapar en grogrund för krafter som säger att det finns en orsak till det här, och det finns en lösning.

– Och det är att det är för många från andra länder som är här. Bara vi skickar i väg dem, bara de inte vore här så är allt frid och fröjd. Vilket är en lögn. 

”Backa inte från välfärdsbygget”

Socialdemokratin har en längre förklaringsväg, konstaterar han lite självkritiskt. Det kan innebära en ”risk att tappa tempo”. Här finns en läxa att lära, enligt Stefan Löfven.

– Vi behöver nog söka en snabbare, enklare förklaring.

Men det innebär inte att Socialdemokraterna ska backa från sin vision om välfärdsbygget, markerar han: 

– Jag är helt övertygad om att de allra flesta människor i grunden vill ha ett starkt samhälle som vi ändå har ansträngt oss för att bygga under de här åtta åren. Vi vill absolut inte vara populister.  

Video: Stefan Löfven intervjuas