USA:s abortförbud var bara ett första steg mot totalt mörker.
Tre månader har gått sedan domen Roe v Wade revs itu, och sedan dess har det gått riktigt snabbt.
Virala kartor visar hur det statliga abortförbudet från vecka till vecka sedan dess brett ut sig.
Till dags dato har 14 delstater ett totalförbud, medan ytterligare 12 har begränsad aborträtt där vissa sänkt tidsgränsen för abort till så lite som till sex veckor.
Utöver dessa har nio delstater tillfälligt lyckas stoppa ett förbud.
Men det har inte stannat vid själva aborterna.
Preventivmedel hotade
Nästa steg för de konservativa krafterna har bland annat varit minskad tillgång till preventivmedel, mödravård och familjeplanering.
Nyligen läckte det ut att personalen på University of Idaho fått order uppifrån om att inte förorda preventivmedel i samtal med studenterna.
Kondomer skulle exempelvis bara ges bort som ett sätt att förebygga könssjukdomar, inte som skydd mot graviditet.
Ett annat liknande avslöjande uppdagades i förra veckan då en konservativ senator i Alaska blev påkommen med att vilja förbjuda beställningar av preventivmedel via post, vilket går emot lagen.
Avhållsamhet och skräck
En närbesläktad följd har varit en tillbakagång i sexualundervisning i landets skolor.
I delstater som Texas får sedan i somras endast de elever vars föräldrar gett tillstånd delta. Då i den sexualundervisning som sedan 2019 främst går ut på att förorda avhållsamhet med avskräckande propaganda om aborter.
Samtidigt ligger Texas redan högt i antalet tonårsgraviditeter och forskning visar att ungefär hälften av dessa leder till skolavhopp.
Kostnaden för den konservativa politiken är enorm.
Enligt the Institute for Women’s Policy Research beräknas de redan befintliga abortrestriktionerna kosta 105 miljarder dollar årligen i bland annat minskat arbetskraftsdeltagande.
Vad kostnaderna blir efter det här året återstår att se.
Risk för mödrars liv
I all misär är det svårt att se vilka vinnarna är.
Tydligt är att lagstiftarna som så frenetiskt driver politik över kvinnors kroppar har helt andra incitament än ekonomiska eller sociala.
Det verkar ju inte spela någon roll hur många mödrar som tvingas föda fram barn trots risk för sina liv.
Det är lätt att se vilka som betalar det högsta priset för politiken: Kvinnorna som redan har det allra sämst ställt.
Studier visar att det finns en direkt koppling mellan abortrestriktioner och fler födda barn med för låg födelsevikt.
Anledningen är helt enkelt att allt fler fattiga, särskilt afroamerikanska kvinnor, saknar alternativ till att föda barn de inte har råd att försörja.
Ett högt pris
Vad priset blir för de barn som inte är önskade och som föds in i stor fattigdom ska heller inte glömmas bort.
Inte heller alla de kvinnor som nu tvingas till osäkra, dödliga aborter.
Än så länge har det trots allt bara gått tre månader sedan USA:s abortförbud, vilka följderna blir på längre sikt är nästan för obehagliga att tänka på.
Här finns lärdomar att dra för oss i Sverige.
För det kommer inte sluta vid samtal om sänkt abortgräns eller samvetsfrihet vid aborter.
Det vi ser i USA är att de inte ens stannar vid abortförbud.
Frågan är om vi ens vill veta hur målet ser ut för den kvinnohatande högern.
