Grafen här nedan visar de rikaste amerikanarna inkomster under drygt hundra år.

Inkomsttoppen drar ifrån när den fackliga anslutningen är låg och hålls tillbaka när facken blir starkare.

Det är den amerikanska tankesmedjan Economic Policy Institute som har tagit fram siffrorna. Men sambandet gäller naturligtvis också för Sverige.

Det blev vi plågsamt påminda om när organisationen Oxfam igår presenterade sin senaste mätning. Så sent som 2017 toppade Sverige listan över länder med ekonomisk jämlikhet.

Bara tre år senare, 2020, hade vi rasat till tionde plats.

Och nu ligger vi på plats 20.

Det här är extremt oroande.

För två år sedan, när Sverige fortfarande låg relativt bra till, visade en studie från Institutet för Näringslivsforskning att de som studien kallar ”medellösa” hade halkat efter kraftigt.

Här finns människor med tider av arbetslöshet. Men här finns också lågavlönade och de som hänvisats till ”nya” yrken i gränslandet mellan reglerade och inte reglerade anställningar. Många av dem omfattas inte av kollektivavtal.

Men även toppen har dragit ifrån.

Enligt LO:s senaste kartläggning över maktelitens inkomster tjänade en direktör i den ekonomiska makteliten år 2020 hela 64,8 gånger mer än en industriarbetare. År 1980 var siffran 9,1 industriarbetarlöner.

Facken kan inte lita politiken

Det här ger väldigt viktiga besked för de svenska facken.

Med en konservativ regering kan vi inte förlita oss på välfärdssystem och lagregler för att värna en rimlig inkomstnivå för arbetare.

Att hålla uppe medlemskapen i facken är och förblir den bästa vägen att undvika att även Sverige fastnar i den amerikanska utvecklingen.