Hushållens kostnader skjuter snabbt i höjden. Samtidigt står Sverige på tröskeln till en avtalsrörelse där lönevillkoren för över två miljoner arbetstagare ska förhandlas om det närmsta halvåret.

Är det ett gyllene läge att kräva kompensation via lönekuvertet för allt det där som grävt nya hål i plånboken? Nej, svarar personer med centrala roller i avtalsförhandlingarna.

Veli-Pekka Säikkälä är avtalssekreterare på IF Metall, det största av de industrifack vars löneförhandlingar sker först och vars resultat brukar vara styrande även för övriga arbetsmarknaden. 

Han varnar för att sätta lönekraven efter hur hög inflationen, alltså prisökningarna, är för stunden. 

”Kommer tappa våra jobb”

Risken är att företag som inte har ekonomi för att betala sådana lönepåslag då höjer sina priser på varor.

Och vad händer när priserna ökar? Jo, lönekraven ökar ytterligare, vilket kan göra att företagen ökar priserna igen. Då har det uppstått en så kallad lönespiral som i sig kan driva på en inflation som gör livet ständigt dyrare.

När företagen inte längre kan kompensera sig med höjda priser kan följden bli att de säger upp anställda.

– Om vi plockar ut löneökningar som innebär att företag blir tvungna att höja priserna ännu mer så kommer vi i slutänden tappa våra jobb. Det handlar inte om något sorts ansvarstagande, utan om ren självbevarelsedrift, säger Veli-Pekka Säikkälä om att inte kräva lön utifrån inflationen.

Räknar på lägre prisökningar

Han säger att man ska kräva varenda ettöring som företagen har möjlighet att betala ut i lönehöjning, men att kraven måste utgå från vad företagen kan betala och inte från inflationen.

Sverige har ett mål om att inflationen ska ligga på två procent. Industrifacken utgår från den nivån när de beräknar lönekraven, även om den för stunden är högre – eller lägre.

De uppmärksammade räntehöjningar som Riksbanken har gjort under sommaren och hösten syftar just till att bromsa inflationen, som just nu närmar sig tio procent.

Samtidigt innebär höjningarna en ytterligare kostnadsökning för de hushåll som sedan inte väntas kräva kompensation via lönen.

”Väldigt olyckligt jaga inflationen”

Om inte Riksbanken lyckas ta kontroll över inflationen. Kan man fortsätta resonera så här om lönekraven då?
– Det här bygger på att det finns ett förtroende för att Riksbanken får ner inflationen till tvåprocentsmålet. Det är helt avgörande och det är klart att tappar man det förtroendet, då har vi ett annat läge och får fundera om. Men det vore väldigt olyckligt att hamna i ett läge där vi jagar inflationen så att den förstärks, säger Veli-Pekka Säikkälä.

Men till våren ska man inte räkna med reallöneökningar?
– Jag kan faktiskt inte säga det, jag vet inte vad vi har för inflation då. 

Reallöneökningar innebär att lönerna ökar mer än inflationen, så att den höjda lönen inte äts upp av högre priser. I år sjunker reallönerna, lönernas värde minskar alltså även om summan på lönekontot stiger.

Andra kräver reallöneökningar

I en prognos som Konjunkturinstitutet publicerade på onsdagen räknar man med fortsatt kraftigt sänkta reallöner i början av nästa år, samt en stundande lågkonjunktur med ökad arbetslöshet.

Men alla fackliga företrädare talar inte med samma röst som Veli-Pekka Säikkälä. Det finns LO-förbund som sagt att man behöver kräva löner som kompenserar för inflationen.

Målareförbundets ordförande Mikael Johansson sa till exempel nyligen till Sveriges Radio att medlemmarna måste få högre påslag än inflationen.

– Annars blir det inga reallöneökningar.

Veli-Pekka Säikkälä säger att han inte vill recensera andra förbund.

– De får stå för sig och de har sina skäl för hur de tänker. Jag uttalar mig för IF Metall, säger han.

”Väldigt svår situation”

Även Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo varnar för konsekvenserna av att försöka springa ikapp med inflationen när facken bestämmer sig för hur stora löneökningar de ska kräva.

– Det här är en väldigt svår och speciell situation. Jag har verkligen full respekt för att fackförbund vill förhandla fram reallöneökningar till sina medlemmar. Men summan av allas beteenden kan leda till att inflationen bara blir ännu högre framöver eftersom höjda löner ger höjda priser och så vidare.

Samtidigt är inflationen i nuläget inte driven av lönekrav utan andra faktorer. Kan det vara så att lönernas betydelse övervärderas?

– I Sverige är det inte någon lönedriven inflation nu. Det viktiga är att vi heller inte får det, säger Veli-Pekka Säikkälä.

”Måste satsa på lågavlönade”

Irene Wennemo har tidigare sagt att alla måste vara med och betala priset för inflationen, att ingen grupp kan räkna med särskild kompensation.

Veli-Pekka Säikkälä säger dock att en grupp man bör satsa extra på i avtalsrörelsen är de som har lägst inkomster.

– De drabbas hårdast av kostnadsökningarna. Så vi måste titta på någon typ av låglönesatsning. Exakt hur den ska se ut vill jag inte uttala mig om än, men där måste man sätta in extra kraft.

Är det viktigare än vanligt inför den här avtalsrörelsen?
– Ja, det är det.

Även Kommunals avtalssekreterare Johan Ingelskog har tidigare betonat vikten av att satsa på de med lägst inkomster i förhandlingarna.