Med siffrorna 505 mot 92 röstade EU-parlamentet i dag ja till direktivet om minimilöner. Samtliga svenska parlamentariker röstade emot förslaget.

I Sverige finns ett mycket brett motstånd mot införandet av lagstiftade minimilöner, från höger till vänster i politiken liksom från såväl från fackförbund som arbetsgivarsidan.

– Suck, säger den centerpartistiska parlamentsledamoten Abir Al-Sahlani, som en första kommentar till omröstningen.

– Vi vill inte att EU ska lägga sig i den svenska arbetsmarknadsmodellen på det här viset. Visst vi har fått garantier, men en enskild individ kan kräva att få det prövat i EU-domstolen. Det innebär ett direkt slag mot den svenska modellen, fortsätter hon.

Den socialdemokratiska parlamentarikern Ilan De Basso är besviken.

– Jag är naturligtvis väldigt besviken över att det inte har funnits större förståelse från de andra länder över vilka konsekvenser det här kan få för oss. Att man bara har viftat bort den här kritiken om vad det skulle innebära om det prövas juridiskt och dras till domstol, säger han.

24 miljoner löntagare får höjd lön

Enligt parlamentets beräkningar kommer 24 miljoner europeiska löntagare få höjd lön med det nya direktivet.

Men de beräkningarna litar inte Abir Al-Sahlani på.

– Det finns inga studier som visar att det leder till ökade löner, tvärtom. Det man har sett i Tyskland till exempel, där man har haft minimilöner ett tag, att medianlönen går neråt. Minimilönerna blir ett tak i stället för ett golv.

Även Ilan De Basso ser risker för pressade löner när minimilönerna införs, även om han inte ser någon direkt risk för svenska löntagare.

– Om idén om minimilöner hade varit så framgångsrik hade inte skillnaderna varit så stora mellan den nordiska modellen och de länder där man tillämpar lagstadgade minimilöner, till Sveriges fördel. Så logiken är nog att det blir normerande, att det blir en press neråt.

Varje enskilt land bestämmer självt vilken nivå lönen ska ligga på utifrån vissa parametrar (se faktaruta).

Men enligt direktivet måste alla länder som har eller inför lagstadgade minimilöner garantera alla löntagare en lön som går att leva på.

Undantag för Sverige

För att blidka bland andra Sverige finns en bestämmelse om att i de länder där lönerna sätts genom kollektivavtal behöver man inte införa lagstadgade minimilöner.

Inte heller behöver kollektivavtalen bli allmängiltigförklarade, alltså att lönenivåerna i avtalet ska gälla även dem som inte omfattas.

Men det finns en stor oro från svensk sida att de garantierna inte kommer att hålla för all framtid. Med Lavaldomen i färskt minne är farhågan att EU-domstolen kommer att lägga sig i och upphäva undantaget.

Stor svensk oro

LO:s avtalssekreterare har liknat den svenska modellen vid en handelsträdgård, där facken rensar ogräs, arbetsgivarna vattnar och medlingsinstitutet klipper buskarna och jämnar ut kanterna. Ett system som fungerar väl.

– Nu kommer EU och öser en hel lastbil med mördarsniglar över alltihop. Handelsträdgården kommer inte att överleva, sa Torbjörn Johansson till Arbetet i början av sommaren.

Mattias Dahl, vice vd för Svenskt näringsliv, är också en motståndare till att EU ska lägga sig i lönebildningen.

– Hela idén är att Bryssel ska reglera lönerna. Vi anser att Bryssel inte har kompetens att göra det. Vi är såklart bekymrade över att de fortsätter att beträda den här vägen, sade han till tidigare till Arbetet.

Svenska parlamentariker missnöjda

Även politiker på högersidan är oroliga över konsekvenserna för den svenska modellen.

– ­Det vi riskerar nu är att EU-domstolen tolkar det här direktivet som att det finns individuell rätt till minimilön i Europa. Blir det så, ja då är hela den svenska arbetsmarknadsmodellen hotad, säger Sara Skyttedal (KD), som sitter i EU-parlamentets sysselsättningsutskott, till Sveriges radio.

Medlemsländerna har nu två år på sig att införa lagstiftningen.

Men enligt Ilan De Basso kommer Sverige sitta still i båten.

– Det görs inga anpassningar från svenskt håll med anledning av beslutet, då vi menar att det inte påverkar oss. Sedan är ju farhågan om det tas upp till rättslig prövning på EU-nivå, men det ligger ju utanför svensk kontroll.

Sverige är ett av sex EU-länder där lönerna sätts genom kollektivavtal. Övriga 21 länder har redan lagstiftade minimilöner.  

Så ska minimilönerna sättas

EU-länder som tillämpar minimilöner måste se till att nivån möjliggör en anständig levnadsstandard. För att avgöra det kan de använda instrument som:

  • en nationell tjänste- och varukorg till realpriser, som kan innehålla olika sociala aktiviteter,
  • jämförelse av minimilönen med referensvärden som vanligtvis används internationellt, såsom 60 procent av bruttomedianlönen eller 50 procent av bruttomedellönen,
  • jämförelse mellan nettominimilön och fattigdomsgränsen,
  • minimilönens köpkraft.

Andra åtgärder som medlemsländernas regeringar behöver vidta inkluderar att:

  • främja kollektiva förhandlingar om lönesättning,
  • uppdatera lagstadgade minimilöner minst vartannat år, eller högst vart fjärde år för de länder som använder en automatisk indexeringsmekanism,
  • genomföra arbetsinspektioner för att säkerställa efterlevnad och åtgärda missbrukande arbetsförhållanden,
  • säkerställa att arbetstagare har tillgång till tvistlösning och rätt till upprättelse.

Källa: Europaparlamentet