Arbetet Global

Arbetet Global är ett projekt som delfinansieras av Union to Union.

Minimilöner

Form: EU-direktiv som ska bli svensk lag. 

Innehåll: Ett ramverk som främjar hur minimilöner sätts. Speciella regler riktar sig till de 21 medlemsländer som har lagstadgade minimilöner. Länder med kollektivavtalade minimilöner, som Sverige, kan fortsätta med sitt system. I länder där kollektivavtalen täcker mindre än 70 procent av arbetstagarna ska handlingsplaner till stöd för kollektiva förhandlingar upprättas. Gäller alla.

Syfte: Arbetstagarna i EU ska ha minimilöneskydd på en nivå som ger de lägst avlönade anständiga löner. Syftet är att motverka social dumpning och minska fattigdom bland de som arbetar. Förhandlingar mellan fack och arbetsgivare ska stimuleras.

Läge: Förhandlingar om direktivets slutliga utformning inleds mellan ministerrådet, Europaparlamentet och EU-kommissionen redan i januari. Nuvarande ordförandeland Frankrike vill hitta en lösning senast sista mars.

Svensk ståndpunkt: Parterna på arbetsmarknaden motsätter sig ett direktiv, liksom regeringen och alla riksdagspartier. Parterna fruktar att EU inkräktar på deras frihet att sluta avtal och anser också att EU inte får lägga sig medlemsländernas löneförhållanden.

Lönetransparens

Form: EU-direktiv som ska bli svensk lag. 

Syfte: Genom öppenhet kring löner ska man motverka lönegapet mellan män och kvinnor. 

Innehåll: Arbetsgivaren måste informera om löneläget på likartade tjänster vid anställningar. Arbetstagare har rätt att få information om lönenivåer för kolleger med liknande arbetsuppgifter. Större företag ska kartlägga löneskillnader. 

Läge: Ministerrådet har bestämt sig för hur det vill utforma direktivet. Sverige röstade emot. Europaparlamentet ska behandla omkring 1 000 förslag om ändringar och fastställa sin ståndpunkt. Därefter kan förhandlingar inledas.

Sverige: Splittrat. Svenskt Näringsliv säger nej till direktivet. Facken kan tänka sig ett direktiv eftersom det inte direkt går in på lönesättningen. Däremot ser man flera stora problem med nuvarande förslag. En riksdagsmajoritet bestående av bland andra Sverigedemokraterna och Moderaterna tvingade regeringen att rösta nej på ministerrådet.

Plattformsarbete

Form: EU-direktiv som ska bli svensk lag. 

Syfte: De som arbetar för plattformsföretag ska ha anständiga villkor.

Innehåll: Direktivet innehåller kriterier som avgör om den som arbetar för ett gig-företag och får uppdrag via en app ska räknas som arbetstagare. Om villkoren uppfylls ska gig-jobbaren minst ha minimilön och trygghet som övriga arbetstagare. Gig-jobbare ska ha rätt att organisera sig och kollektivt förhandla om sina villkor. Det gäller även de som är egenanställda.

Läge: EU-kommissionen presenterade sitt förslag till direktiv strax före jul. Varken parlamentet eller ministerrådet har tagit ställning till det än.

Sverige: Svenskt Näringsliv motsatte sig direktivet i ett pressmeddelande samma dag som det presenterades. Facken är ännu inte klara med sina analyser av förslaget.

Asbest

Form: Uppdatering av gränsvärden i befintligt EU-direktiv.

Syfte: EU-kommissionen vill stärka skyddet för dem som exponeras för asbest i sitt arbete.

Läge: Ett förslag från EU-kommissionen väntas efter sommaren.

Minimiinkomst

Form: Rådsrekommendation, som inte är bindande för medlemsländerna. 

Syfte: Att ingen EU-medborgare ska lämnas i djup fattigdom. Den som är utan arbete och inte får stöd genom arbetstagarnas trygghetssystem ska ha någon form av socialbidrag/försörjningsstöd.

Läge: Ett förslag från EU-kommissionen väntas efter sommaren.

Övrigt

EU-kommissionen kommer ta flera andra initiativ som på olika sätt berör arbetsmarknaden, även om deras huvudsyfte inte är att reglera villkor för arbetstagare. I de flesta fall har tidpunkten för förslagen inte fastställts, men det handlar bland annat om:

• Förordning för harmonisering av artificiell intelligens i företag, mot kunder och privatpersoner. 
• Direktiv om inre marknad för digitala tjänster.
• Direktiv om mer jämställda bolagsstyrelser.
• Direktiv om jämställdhetsmyndigheters roll och oberoende (kommer efter halvårsskiftet).
• Förslag till ändring i nuvarande förordning om samordning av trygghetssystem (handlar till exempel om rätt till sjukvård när man besöker annat EU-land).
• Direktiv om likabehandling oavsett religion, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning (medlemsländerna har varit oense om detta sedan 2008).

Kommissionen ska också följa upp handlingsplanen för den sociala pelaren. 

Källor: Fackliga brysselkontoret (drivs av LO, TCO och Saco), och EU.