Att sänka eller att inte sänka a-kassan. Det är frågan som just nu splittrar båda blocken i valrörelsen.

På högrerflanken sticker Sverigedemokraterna ut som enda parti som vill behålla den tillfälliga höjning av både taket och grundnivån som genomfördes i början av pandemin.

På andra sidan finns Centerpartiet som likt sina tidigare allianspartier vill ta bort höjningen och återgå till de gamla nivåerna, samtidigt som S, V och MP vill göra höjningen permanent.

– Det skulle leda till större fattigdom, säger Laura Hartman, LO:s chefsekonom om en möjlig sänkning efter valet.

Enligt henne borde man, i ljuset av inflationen och en stundande lågkonjunktur, i stället prata om att ytterligare stärka a-kassan.

– Det gör det än mer angeläget att reformera a-kassan. Vi har sett en viss förbättring under pandemin med tanke på att man har höjt taket. Men vi vill egentligen ännu mer, säger hon.

Inflation bidrar till sänkt a-kassa

Vad skulle en neddragning av a-kassan till nivåerna som gällde innan pandemin egentligen innebära? Klart är att inflationen redan orsakat en rejäl sänkning av värdet på a-kassan sedan den höjdes i april 2020.

Den maximala ersättningen från a-kassan är sedan dess 26 400 kronor i månaden, en ökning med över 6 000 kronor från den tidigare maxnivån på 20 020 kronor. Men redan har ungefär 2 700 av den höjningen i praktiken ätits upp av prishöjningar.

Det innebär givetvis också att en sänkning till nivån från innan pandemin egentligen skulle innebära en dubbelsänkning. 20 020 kronor är helt enkelt inte värda lika mycket längre.

Det du i dag skulle kunna köpa för 20 020 kronor kostade ungefär 18 000 kronor våren 2020.

LO vill se rejäl höjning

Enligt Laura Hartman vill LO-ekonomerna alltså i stället se en rejäl höjning: att 70 procent av löntagarna ska kunna få 80 procent av lönen vid arbetslöshet, vilket skulle innebära ett antal tusen mer i maxbelopp än dagens nivåer.

De första 100 dagarna ska taket vara så högt att 80 procent av löntagarna får 80 procent av lönen. För att detta ska hålla över tid behöver a-kassan indexeras så att den följer löneutvecklingen, enligt henne.

Vad tycker du om argumentet att högre a-kassa gör folk mindre benägna att söka jobb?
– Det är ett klassiskt argument från högerhåll där man vill skapa lägre ersättningar och därigenom sänka de lägsta lönerna. Vi vill ha fler jobb med bra lön och det finns rätt mycket modern forskning som stödjer att lägre ersättningar och lägre löner inte behöver gagna sysselsättningen. Det finns många andra sätt, inte minst genom arbetsmarknadspolitiken.

Calmfors: Högre nivå motiverad

Att a-kassan borde kopplas till och följa med löneutvecklingen i samhället, håller även nationalekonomen Lars Calmfors med om.

Han är skeptisk till det han beskriver som ”gradvis erodering och plötsliga språng uppåt” som blir resultatet av att politiker beslutar om nivån i kronor.

Han tycker dock inte att a-kassan borde ligga kvar på nuvarande nivåer.

– De var motiverade under pandemin eftersom det blev en särskilt djup ekonomisk nedgång då incitamenten att arbeta inte spelade någon större roll för sysselsättningen. Men det kan vara motiverat med högre nivåer än före pandemin. Någonstans mitt emellan nuvarande och tidigare nivåer.

Varför behöver nivån sänkas?
– Det finns en målkonflikt. Å ena sidan vill vi försäkra anställda mot inkomstbortfall. Å andra sidan vet vi att det höjer jämviktsarbetslösheten. Det är en värderingsfråga exakt var balansen ska ligga och inget vetenskapen kan ge ett objektivt svar på. Var och en får göra sin egen avvägning i frågan.