En anställd på Max Hamburgare i Växjö fick het frityrolja över sig när den skulle filtreras, skriver Hotellrevyn.

Arbetsmiljöverket kräver efter en inspektion att anställda på snabbmatskedjan ska få skyddsskor för att undvika liknande händelser i framtiden. Skorna ska vara personliga och i sitt utlåtande konstateras det att arbetsgivaren borde gjort mer för att skydda sin personal.

Max vill dock inte betala för några skyddskor. Ansvariga på restaurangen skyller händelsen på ett maskinfel. Och eftersom detta nu är åtgärdat behöver personalen inga arbetsskor.

I stället har hamburgerkedjan skaffat sig nya rutiner och tagit fram en checklista. Dessutom har man tagit in en konsult som tycker det är viktigt att personalen får korrekt information om fritöser.

Behov bortom industrinormen

Gratis arbetsskor är ingen liten konfliktfråga. Inom bygg- och industrisektorn har man haft det länge. Arbetsgivare ska tillhandahålla adekvata skor och arbetskläder.

Dessa ska användas för att försäkringar ska gälla. Ihop med det lagstadgade arbetsmiljöansvaret som ligger på arbetsgivare skapas incitament för båda parter att bära rätt utrustning och se till att den finns på plats.

Inom vård- och omsorgssektorn har frågan diskuterats länge. Behoven av ordentliga skor är tydligt för löntagarna men de allra flesta arbetsgivare har fram tills nu lyckats ducka ansvaret.

Trycket har dock ökat, inte minst från Kommunal, vilket lett till att S nu driver frågan lokalt på flera håll.

Förslitningsskador

Även regeringen är på bollen. I början på juni gav de arbetsmiljöverket i uppdrag att utreda hur belastningsskador för dem som står upp mycket på sitt arbete kan förebyggas.

Det konstateras att alltför många har förslitningsskador och att hållbarheten i många fysiskt krävande yrken behöver utvärderas och förbättras.

Skor konstateras vara en viktig del av det förebyggande arbetet, vilket får ses som en stor vinst för den facklig-politiska samverkan mellan fackföreningsrörelsen och S.

Inom Hotell- och restaurangbranschen arbetar de allra flesta långa och tunga arbetspass med få möjligheter till paus. De flesta anställda står upp på hårda och hala golv från det att de börjar till att de slutar. Därtill är det nu tydligt för alla (utom arbetsgivarna, förstås…) att riskerna och farorna är fler än så.

Att Arbetsmiljöverket gör tydliga utlåtanden och skarpa åtgärdsplaner kan få positiva effekter för hela branschen, menar Roland Tergeland, ombudsman på HRF avdelning Öst.

Snabbmatskedjorna har blivit något av en genomfartsbransch, det erbjuds korta introduktioner vid nyanställning och många är väldigt unga.

Unga skadar sig mer

Och just unga är överrepresenterade när det kommer till arbetsskador, vilket LO:s ungsekreterare Elsa Alm lyfte i Arbetet inför informationskampanjen “Facket på sommarjobbet”. Att genom skyddsskor minimera risker är, med detta i åtanke, en rimlig förebyggande insats. Kortsiktigt arbetsgivarskap kostar nämligen i längden.

Att kulturskillnaderna lever kvar är faktiskt inte värdigt, sett till att fotriktiga skor med rätt sorts stöd och skydd behövs även i branscher där maskiner och fordon inte nödvändigtvis står i fokus.

Inneskor och tofflor till barnskötare och sjuksköterskor, skyddsskor till de som arbetar nära arbetsstationer där tillbud och olyckor är vanligen förekommande och, egentligen, till alla som annars behöver punga upp för skor som inte kan eller bör bäras på fritiden. 

Ingen gillar som sagt att behöva dra på sig extra kostnader. Att Max sätter sig på tvären är med detta i åtanke ingen högoddsare.

Oavsett oviljan bör fler ställa sig frågan “vad är rimligt?” När det rör sig om nödvändig utrustning för att på ett bra och hållbart sätt kunna utföra sitt arbete så är det väl ändå så att arbetsgivaren ska stå för det.