Trots svidande kritik från professionen, elever, experter och till och med sina egna kommunpolitiker valde svensk höger ännu en gång att skydda skolsystemet. Regeringens förslag att fixa de buggar i skolsystemet som allt fler fått upp ögonen för föll.

Regleringsförslaget skulle inneburit att kommunala skolor, som i dag har ett större ansvar än friskolor, fick högre ersättning. Friskolornas kösystem och egna, godtyckliga antagningsprocesser var tänkta att regleras så att de inte längre skulle kunna välja och vraka efter behag. Mindre marknadsflum och mer demokrati, helt enkelt.

Bajsmacka för kommunerna

Kostnaderna för kommunerna skenar. I Sydsvenskan skriver Emma Leijnse om de merkostnader överetableringen innebär. När skolorna blir för många fylls så klart inte platserna men kostnaderna består. Utslaget per elev blir alltså kostnaderna högre och alla skolor ska ju enligt lag få exakt lika mycket per elev. Vips så blir skolpengen högre och ersättningen till friskolorna ökar – trots att de själva drivit kostnaderna.

I artikeln konstateras även att lagstiftningen behöver skärpas. Skolinspektionen behöver bevisa att en etablering får “påtagligt negativa konsekvenser” för en kommun, något som visat sig vara enklare sagt än gjort. När lagen prövats räcker det alltså inte med miljoner förslösade skattekronor.

Och trots att kommunala skolors ansvar sträcker sig längre än friskolornas kommer de, efter dagens omröstning, fortsatt få samma peng per elev som de kommunala skolorna.

SVT Nyheter har intervjuat en före detta lärare på Internationella Engelska skolan om den press rektorer och ledning utsatt lärare för. Betygen skulle upp, kunskapsnivå till trots. Det viktigaste är inte kunskap, det är antalet huvuden (och skolpengen som kommer med dem).

En perfekt storm som innebär möjlighet till stora vinster men litet ansvarsutkrävande. Vinnarna blir de som kan hålla nere kostnader. Förlorarna är eleverna, kommunerna och svenska skattebetalare.

Unikt unket skolsystem i Sverige

Vad är en normal demokrati, existerar en sådan? Visst finns det vissa grundprinciper det råder konsensus kring, exempelvis fria val. Att skolan ska fredas från marknaden skulle kunna vara en sådan. Om det inte vore för svensk höger. Det tåls att påminnas om hur unikt unken denna modell är.

Men kanske är det just kommunaliseringen av skolan som till slut kan bli dess räddning. På flera håll i landet höjer högerpolitiker sina röster mot det High Chaparral som är skoletablering på 2020-talet.

Att återta den demokratiska kontrollen handlar om styrningen och regelverken – men också på folkviljan. Alla undersökningar och mätningar visar på samma sak; den absolut största delen av den svenska befolkningen varken tror på eller vill ha en marknadsskola. Ändå envisas högerpartier skydda den fiktiva valfrihet rådande system erbjuder.

Får valet i höst handla om politik och majoritetssamhällets vardag får dessa marknadsfundamentalister det svårt. Att skydda system framför människor har de anklagat Socialdemokraterna för att göra i alla år. Det ekonomiska systemets intresse framför svenska barns skolgång, däremot, är den svenska högerns nu ensamma i världen om att vilja värna. Ingen annanstans i världen får något liknande pågå.

Borgerliga lokalpolitiker skeptiska

Realpolitiken har på sina håll kommit i kapp. I flera kommuner, bland annat Sollentuna, Lomma och Partille höjer borgerliga lokalpolitiker sina röster mot friskolors gräddfil. Det är svårt att försvara ökade kostnader som inte leder till något som kommer folk till dels. Svårare blir det när ens nationella företrädare vägrar ge en förutsättningar att täppa igen pengaläckan.

Friskolelobbyn är stark och full av avdankade politiker som vet precis hur man vinstmaximerar. Många av dem har själva varit med och utformat systemet i sin nuvarande form. Dessa ideologiska skygglappar kostar kommunerna och svenska skattebetalare mer än vad det smakar. Lokalpolitiker till höger behöver på allvar sätta press på sina partiorganisationer och stoppa denna demokratiska avart, en gång för alla.

När regeringens regleringsförslag nu stoppats är det kommunerna som fortsatt får pynta för de tomma skolbänkarna. Svensk höger har satt sig själva och den svenska skolan i en rävsax endast väljarna kan rädda dem från. I september väljer vi. Blir det en skola att räkna med eller skatteläckor till friskolelobbyn?