Jobbet i Ryssland försörjde Atais familj i hemlandet – sedan kom kriget

– Jobben håller på att försvinna i Ryssland, det sägs att det framöver bara kommer finnas arbete för ryssar, berättar Atai Omurzakov.

Han har nyligen återvänt Kirgizistan efter sin senaste vända i Moskvas restaurangbransch. På ett kafé i hemstaden Bisjkek berättar han en historia som liknar den otaliga landsmän upplevt i Ryssland. 

Första gången Atai Omurzakov åkte till Moskva var han 18 år gammal. Pappan hade tidigare ett relativt välbetalt gruvjobb men tvingades sluta när dammet han andades in orsakade lungbesvär. Som det äldsta av fyra barn var det naturligt för Atai Omurzakov att resa utomlands för att försörja familjen. Men arbetslivet som mötte honom i Ryssland var hårt.

– Jag jobbade sex dagar i veckan, 13 timmar om dagen, plus en timme i tunnelbanan till och från jobbet, säger han.

Han tecknar en snurrande rörelse i luften.

– Jag levde som i ett ekorrhjul.

Rysslands ekonomi krisar

Arbetspassen var så hetsiga att det sällan fanns tid för lunch. För att spara pengar delade han ett rum med tre landsmän.

Det Atai Omurzakov beskriver är vardag för migrantarbetare i Ryssland. Många vittnar också om hat från ryska nationalister och ständiga id-kontroller från poliser som fiskar efter mutor. 

Men i hemlandet är lönerna låga och arbetslösheten utbredd. Det finns knappt någon kirgizisk familj där inte en eller flera familjemedlemmar periodvis jobbar i Ryssland. 

När den ryska ekonomin nu krisar står migrantarbetarna inför tuffa tider. Invasionen av Ukraina den 24 februari åtföljdes av sanktioner och otaliga internationella företag har dragit sig ur Ryssland. Hundratusentals välutbildade ryssar har lämnat landet, vilket slår mot både kompetensförsörjning och köpkraft.   

Ryssland står inför en ekonomisk kris – som kommer att fortplanta sig genom de postsovjetiska grannländerna. 

Källa till billig arbetskraft

Miljontals migrantarbetare från Uzbekistan, Tadzjikistan och Kirgizistan har under de senaste 30 åren varit en viktig källa till billig arbetskraft för den ryska ekonomin. Inkomsterna de tjänar i Ryssland utgör i sin tur en betydande del av hemländernas BNP – som nu riskerar att sina.

Vid tidigare kriser i den ryska ekonomin har många av migrantarbetarna återvänt hem. 

– Det skedde en stor återvandring i samband med pandemin. Antalet migrantarbetare nådde först nyligen samma nivåer igen som 2019, förklarar Sergej Abasjin, professor i antropologi vid Europeiska universitet i Sankt Petersburg.

Han har följd trenderna i den centralasiatiska arbetsmigrationen till Ryssland i många år. Även efter Rysslands illegala annektering av Krim 2014, som följdes av sanktioner från Västvärlden, sjönk antalet migrantarbetare i Ryssland påtagligt.

– Nu ser vi en rad ekonomiska faktorer som begränsningar på valutaöverföringar, företagsnedläggningar och inflation som teoretiskt borde leda till en liknande våg av återvandring, säger Sergej Abasjin.

– Vi är ännu i början på denna process, människor avvaktar fortfarande. Vilken omfattning det hela får kommer att visa sig först efter några månader.

Det fanns tokigt många som behövde jobb och en vecka senare tjänade jag plötsligt bara hälften så mycket som innan.

Lägre löner efter invasionen

För Chan, som inte vill uppge sitt efternamn, innebar Rysslands invasion att det blev bråttom hem. Fram tills nyligen jobbade han på ett kafé i Moskva. Villkoren liknade de som Atai Omurzakov hade men deras rättsliga status skiljde sig åt. 

Liksom tiotusentals andra kirgizer hade Chan tröttnat på den ständiga byråkratin som det innebär att vara utlänning i Ryssland och ordnade för ett antal år sedan ryskt medborgarskap. Därmed kunde han bli inkallad i armén.

– Jag vet folk som blev inkallade. En av dem blev skjuten i bröstet, en annan i benet. Jag ville inte riskera att bli skickat till fronten så jag åkte hem i slutet av mars, berättar han under ett möte i Bisjkek.

Dessutom försämrades arbetsvillkoren i Ryssland snabbt efter invasionen.

– När kriget började tjänade jag 200 rubel i timmen. När de internationella företagen, som McDonalds, drog sig ur Ryssland, så kom deras anställda till oss i jakt på jobb och blev anställda som praktikanter‚ säger Chan.

– Det fanns tokigt många som behövde jobb och en vecka senare tjänade jag plötsligt bara hälften så mycket som innan.

Kriget ökar fattigdomen

Kriget och krisen gör det allt mindre lönsamt för centralasiatiska migranter att jobba i Ryssland. Men oavsett om migrantarbetarna återvänder hem eller stannar så kommer Rysslands ekonomiska nedgång med största sannolikhet minska pengaflödet till deras familjer i Kirgizistan, säger statsvetaren Asel Doolotkeldieva. 

– Runt 70 procent av pengarna som skickas hem spenderas på inköp av mat och resten går i stor utsträckning till andra grundförnödenheter. Detta såg vi i samband med pandemin, då minskade överföringar ledde till att tio års framsteg i fattigdomsbekämpningen omintetgjordes, förklarar hon.

Jag har kollat på en ukrainsk resebloggares videos från Sverige. Där lärde jag mig om hela det här med ’lagom’.

Drömmer om ”lagom”

Atai Omurzakov, Chan och många de känner hoppas hitta nya utlandsjobb, bortom Ryssland. Chan och vännerna han bodde med i Moskva siktar på Turkiet, eller kanske Dubai. Chans pappa, som i flera år svartjobbade på sydkoreanska byggen, vill i dag ännu längre bort:

– Han har pratat om att flyga till Mexiko och sedan ta sig därifrån över gränsen till USA. Men det är dyrt och riskfyllt.

Atai Omurzakov håller på att lära sig engelska och hoppas att kunna ta sig till Europa. Helst av allt vill ha till Skandinavien:

– Jag har kollat på en ukrainsk resebloggares videos från Sverige. Där lärde jag mig om hela det här med ”lagom” och att man i Sverige inte har så stor kontrast mellan rika och fattiga som här i Kirgizistan. Att hamna där vore en dröm.