KGB slår till mot facken i Belarus: ”Tyder på långa fängelsestraff”
I skuggan av Rysslands krig i Ukraina trappas repressionen mot fackföreningar upp i Belarus. 21 fackledare har förts bort av säkerhetstjänsten KGB.
KGB har gripit fackledare i Belarus. På bilden skingrar polis en demokratiprotest i huvudstaden Minsk i november 2020.
Efter det omstridda presidentvalet 2020 spelade facken en central roll i de största demokratiprotester Belarus någonsin skådat. President Alexsandr Lukasjenkos regim svarade med att gripa fackledare och fängsla strejkande arbetare.
I skuggan av Rysslands anfallskrig mot Ukraina har regimen nu riktat en ny våg av repression mot landets oberoende fackrörelse.
Den 19 april genomförde den fruktade säkerhetstjänsten KGB en razzia mot centralorganisationen BKDP:s huvudkontor i Minsk.
Samtidigt utsattes ordföranden Aliaksandr Jarosjuk och viceordföranden Sergei Antusevitj för husrannsakningar. Datorer, minneskort, pass och bankkort tillhörande fackledarna och deras familjemedlemmar beslagtogs, liksom koppar och flaggor med fackets eller demokratirörelsens färger, rapporterar norska Svenssonstiftelsen.
Fack i Belarus
Centralorganisationen FPB föddes ur Sovjetunionens statliga fackföreningar och har i dag nära band till president Aleksandr Lukasjenko. De som tar jobb på statlig företag skrivs rutinmässigt in som medlemmar i något av FPB-facken, vilka tillsammans samlar runt 4,5 miljoner anställda.
Parallellt finns den oberoende centralorganisationen BKDP, vars medlemsförbund innan valet den 9 augusti 2020 tillsammans organiserade runt 10 000 anställda. Efter det omstridda valet ökade medlemstillströmningen enligt BKDP kraftigt.
BKDP föddes 1993, under den ekonomiska kris som följde på Sovjetunionens sönderfall, ur lokala initiativ på företagsnivå.
2009 anslöt Belarus då största fack, teknikförbundet REP, till BKDP i protest mot ökad statlig kontroll över FPB. Regimen svarade med att inrätta ett nytt fack för elektronikindustrin. Genom påtryckningar tog detta över nästan alla Reps medlemmar. Av runt 275 000 blev enbart 630 kvar.
Den 7 april 2021 klassades REP som en ”extremistorganisation” av KGB, vilket i praktiken innebär ett förbud mot att bedriva verksamhet. När REP efterfrågade en förklaring svarade KGB med räder och gripanden.
Källor: BKDP, Industriall, Ärliga människor
21 gripna av KGB i Belarus
Sammanlagt greps 21 fackliga aktivister i KGB:s räder. 19 av dem är fortsatt frihetsberövade, enligt Palmecentret. Minst sju av dem hålls fängslade på okänd ort utan möjlighet att kommunicera med omvärlden, uppger Amnesty International.
En av dessa är BKDP:s viceordförande Sergei Antusevitj.
– Man hade hoppats att de skulle komma undan med kortare straff, men Antusevitj sitter i KGB:s fängelse. Det tyder på att det blir långa fängelsestraff, säger Inga Näslund, östeuropaexpert på Palmecentret.
Kring ordföranden Aliaksandr Jarosjuk, som Arbetet Global tidigare intervjuat, finns ingen information alls.
– Jag skulle bli förvånad om han satt i vanligt häkte, men det är spekulationer från min sida, säger Inga Näslund.
”Vill visa Putin”
BKDP har i skarpa ordalag kritiserat Rysslands invasion av Ukraina och den belarusiska regimens passiva stöd till kriget.
– De uttalanden som facket tagit mot kriget kan förstås spela in. Det finns en spänning mellan Ryssland och Belarus eftersom Lukasjenko valt att inte skicka trupper till Ukraina. Nu kanske han vill visa Putin genom att krossa den sista kvarvarande oppositionen, säger Inga Näslund.
– Samtidigt har man undrat varför han väntat så länge. Resten av civilsamhället har i princip redan stängts ned.
Såväl världsfacket Ituc som FN-organet ILO, liksom svenska Union to Union och Palmecentret, kräver att Belarus omgående släpper de fängslade fängslade fackledarna.
Demokratiprotesterna i Belarus
Den 9 augusti 2020 höll Belarus val. Efter att Aleksandr Lukasjenko, som suttit på presidentposten sedan 1994, utropats till vinnare med 80 procent av rösterna utbröt kraftiga protester.
Den demokratiska oppositionen slöt upp bakom presidentkandidaten Svetlana Tichanovskaja, som anklagade Lukasjenko för valfusk.
Tichanovskaja är hustru till bloggaren Sergej Tichanovskij, som planerade att kandidera i presidentvalet men i stället fängslades. Efter att Sergej gripits beslöt sig hustrun Svetlana att ta hans plats.
Vid en valseger hade Tichanovskaja lovat att frige alla politiska fångar och utlysa nyval där alla diskvalificerade kandidater skulle få delta.
Tusentals personer frihetsberövades under demokratiprotesterna. Lukasjenkos regim har sedan dess trappat upp repressionen mot landets civilsamhälle och oberoende fackföreningar.
Utländska observatörer bedömer att inget val i landet har varit fritt och rättvist sedan mitten av 1990-talet. Belarus har ofta kallats ”Europas sista diktatur”.
