KGB slår till mot facken i Belarus: ”Tyder på långa fängelsestraff”
I skuggan av Rysslands krig i Ukraina trappas repressionen mot fackföreningar upp i Belarus. 21 fackledare har förts bort av säkerhetstjänsten KGB.
KGB har gripit fackledare i Belarus. På bilden skingrar polis en demokratiprotest i huvudstaden Minsk i november 2020.
Efter det omstridda presidentvalet 2020 spelade facken en central roll i de största demokratiprotester Belarus någonsin skådat. President Alexsandr Lukasjenkos regim svarade med att gripa fackledare och fängsla strejkande arbetare.
I skuggan av Rysslands anfallskrig mot Ukraina har regimen nu riktat en ny våg av repression mot landets oberoende fackrörelse.
Den 19 april genomförde den fruktade säkerhetstjänsten KGB en razzia mot centralorganisationen BKDP:s huvudkontor i Minsk.
Samtidigt utsattes ordföranden Aliaksandr Jarosjuk och viceordföranden Sergei Antusevitj för husrannsakningar. Datorer, minneskort, pass och bankkort tillhörande fackledarna och deras familjemedlemmar beslagtogs, liksom koppar och flaggor med fackets eller demokratirörelsens färger, rapporterar norska Svenssonstiftelsen.
Fack i Belarus
21 gripna av KGB i Belarus
Sammanlagt greps 21 fackliga aktivister i KGB:s räder. 19 av dem är fortsatt frihetsberövade, enligt Palmecentret. Minst sju av dem hålls fängslade på okänd ort utan möjlighet att kommunicera med omvärlden, uppger Amnesty International.
En av dessa är BKDP:s viceordförande Sergei Antusevitj.
– Man hade hoppats att de skulle komma undan med kortare straff, men Antusevitj sitter i KGB:s fängelse. Det tyder på att det blir långa fängelsestraff, säger Inga Näslund, östeuropaexpert på Palmecentret.
Kring ordföranden Aliaksandr Jarosjuk, som Arbetet Global tidigare intervjuat, finns ingen information alls.
– Jag skulle bli förvånad om han satt i vanligt häkte, men det är spekulationer från min sida, säger Inga Näslund.
”Vill visa Putin”
BKDP har i skarpa ordalag kritiserat Rysslands invasion av Ukraina och den belarusiska regimens passiva stöd till kriget.
– De uttalanden som facket tagit mot kriget kan förstås spela in. Det finns en spänning mellan Ryssland och Belarus eftersom Lukasjenko valt att inte skicka trupper till Ukraina. Nu kanske han vill visa Putin genom att krossa den sista kvarvarande oppositionen, säger Inga Näslund.
– Samtidigt har man undrat varför han väntat så länge. Resten av civilsamhället har i princip redan stängts ned.
Såväl världsfacket Ituc som FN-organet ILO, liksom svenska Union to Union och Palmecentret, kräver att Belarus omgående släpper de fängslade fängslade fackledarna.
