Regering, myndigheter och organisationer som Sveriges kommuner och regioner jobbar nu febrilt med att uppdatera rutiner och och planer efter omvärldsläget. Som vem som gör vad om kriget kommer även här.

I torsdags, den 10 mars, gav till exempel regeringen Försäkringskassan uppdraget att säkerställa att socialförsäkringar ska kunna betalas ut även i krigstid. Det handlar om barnbidrag, pensioner, föräldraförsäkring och sjukpenning.

Och på intranät hos olika myndigheter ställs oroliga frågor kring vad som gäller den som är offentliganställd, eftersom man som sådan kan ha så kallad krigsplacering.

Vad är krigsplacering?

Det finns civil och militär krigsplacering. Militär krigsplacering gäller dig som gjort värnplikt eller annan militär utbildning. Den här texten handlar om den civila delen.

Civila krigsplaceringar finns för att hålla samhället uppe efter behov, i en krigssituation.

Enligt myndigheterna är krigsplacering i fredstid främst en planeringsåtgärd. Blir det skarpt läge, det vill säga om regeringen meddelar om höjd beredskap, kommer din arbetsgivare avgöra vad just du ska syssla med. Och var du ska inställa dig. Uppgifterna kan ligga nära det du gör i dag. Men du kan också flyttas till en annan myndighet till exempel. Då ska du få information på förhand.

Fram tills dess att regeringen ger besked om höjd beredskap finns inga särskilda skyldigheter.

Vem har krigsplacering?

Offentligt anställda. Det vill säga du som jobbar för en kommun, myndighet eller region.

Enligt Plikt- och prövningsverket, den myndighet som registrerar krigsplaceringar, finns i dag cirka 180 000 civila placeringar. Men siffran är lite rörlig materia då folk ofta byter jobb. Samtidigt jobbar i dag drygt 1,4 miljoner människor i det offentliga.

Det är arbetsgivaren som ska avgöra i vilken organisation man bäst är krigsplacerad, det vill säga där man gör mest nytta.

Hur vet jag om jag är krigsplacerad?

Du ska ha fått ett besked. Det kan stå i ditt anställningsbevis. Du kan också ha fått ett brev hemskickat med besked om krigsplacering. Men det kan också helt saknas. Din arbetsgivare har ändå rätt att krigsplacera dig när som helst under en anställning. Faktum är att arbetsgivaren inte ens behöver fråga. Däremot ska du få ett skriftligt besked.

Det är också upp till arbetsgivaren om det ska gälla alla anställda, eller endast nyckelpersoner. Så det måste inte gälla alla på din arbetsplats.

Krigsplaceringar gäller såväl fast anställda, som tillfälligt anställda.

Ska jag hantera vapen?

Nej, inte som civilt krigsplacerad.

Får jag hjälp att ta mig till inställningsplatsen?

Nej, arbetsgivaren har ingen sådan skyldighet. Men du ska dit. Omständigheter kan ju dock göra så att det inte går. Därför ska arbetsgivaren planera för höjt personalbortfall.

Får jag vägra?

Nej.

Vad händer om jag vägrar?

Om du motsätter dig krigsplacering ”torde” det inte utgöra grund för uppsägning, skriver MSB. Om du söker ett jobb där krigsplaceringen är en förutsättning för att få jobbet får du själv fatta beslutet: Vill du ha jobbet eller inte?

Den som inte fullgör sina skyldigheter kan dömas till böter eller fängelse. Vid höjd beredskap är den övre gränsen fyra års fängelse.

Får facket lägga sig i?

Myndigheterna skriver att man rekommenderar samverkan med fackliga organisationer. Men de kan inte påverka eller ha synpunkter på krigsplaceringar.

Är arbetet som krigsplacerad helt oreglerat?

Nej. Det finns en arbetsrättslig beredskapslag. Det finns också två centrala kollektivavtal för beredskapsläge. Det ena gäller myndighetspersonal. Det andra är undertecknat av LO, PTK och Svenskt Näringsliv, och gäller alltså privatanställda.

I lagen framgår sådant som att regeringen kan stoppa fackliga stridsåtgärder.

I de centrala avtalen regleras sådant som ordinarie arbetstid, som i detta läge får uppgå till max 60 timmar i veckan. I normala fall gäller ju 40 timmar. Och att den som jobbar deltid kan beordras att arbeta heltid. Men också att man har rätt till ob-ersättning efter de 60 timmarna.

Både lagen, och de båda avtalen, är skrivna mot slutet av 1980-talet.

De har inte helt hängt med tiden. Bland annat hänvisar lagen till paragrafer i las, som inte längre finns. Något som tidningen Lag och Avtal granskat. Enligt tidningen ser nu regeringskansliet över lagen, med anledning av kriget i Ukraina.

Om jag nyligen sagt upp mig och jobbar under min uppsägningstid, kan jag fortfarande bli krigsplacerad?

Du kommer troligen inte bli krigsplacerad. Men du ska stanna kvar i anställningen om du inte har någon annan uppgift inom totalförsvaret.

Vi har barn – vad händer om vi båda som krigsplacerade måste inställa oss?

Ni ska tjänstgöra. Barnomsorg och skola ska skötas av andra vid höjd beredskap.

Om barnomsorgen inte kan lösas är det den förälder som har arbetsuppgifter och kompetens som anses som mest viktiga för totalförsvaret som ska arbeta.

Om jag är föräldraledig?

Det har du rätt att vara även vid höjd beredskap.

Tjänstledig för studier?

Nej, den rättigheten upphör.

Sjukskriven?

Nej, då är man inte skyldig att delta i ett totalförsvar. Man är endast skyldig att tjänstgöra inom totalförsvaret i den omfattning som kroppskrafter och hälsotillstånd tillåter.

Jag jobbar i ett privat företag, kan jag vara krigsplacerad?

Enligt MSB pågår arbetet med hur näringslivet ska bli en del av totalförsvaret. Enligt myndigheten arbetar man nu med att ta fram kriterier för vilka företag som ska kunna krigsplacera sin personal. Det stödet ska komma före sommaren.

Jag jobbar i ett bolag som finansieras med skattemedel, vad gäller?

Stödet som MSB ska ta fram till privata företag, kommer även gälla dessa bolag.

Vad är höjd beredskap?

Höjd beredskap är antingen skärpt beredskap eller högsta beredskap. Det senare innebär krig eller omedelbar risk för krig.

Vad är totalförsvaret?

All verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. Totalförsvar består av militärt försvar, och civilt sådant.