Enligt Försvarsmakten befinner vi oss i ett värre säkerhetspolitiskt läge än tidigare.

Men försvaret har inte upptäckt några ”oroväckande rörelser runt landets gränser”.

Om det skulle bli ett sådant allvarligt läge här, vad gäller då?

Alla berörs

I Sverige finns den så kallade totalförsvarsplikten. Den innebär bland annat att vid risk för krig måste alla mellan 16 och 70 år bidra.

Och med alla menas alla som bor här, medborgarskap spelar ingen roll.

Det finns tre sorters plikt: allmäntjänsteplikten, civilplikten och värnplikten.

Arbetsförmedlingen bestämmer

Den som inte gjort värn- eller civilplikt ska ändå utföra uppgifter som stöttar samhället efter behov. Enligt Plikt- och prövningsverket kan det handla om att köra vattentransporter, ta hand om barn, laga mat eller något annat.

Det är Arbetsförmedlingen som ska matcha din kompetens med samhällets behov. Uppgifterna ska likna dem du arbetar med i vanliga fall.

”Vill inte spekulera”

Arbetsförmedlingen svarar via sin presstjänst att uppdraget ”skulle kunna lösas med befintliga processer”. Myndigheten säger att arbetet med totalförsvarsplikten har intensifierats i och med kriget i Ukraina.

Men att man inte vill spekulera, och har ständiga avstämningar med regeringen och andra myndigheter,

– Det är dock regeringen som fattar beslut om höjd beredskap och vi kan inte bedöma hur nära eller hur långt ifrån vi är ett sådant läge. Det får regeringen bedöma och svara på.
– Hur vårt uppdrag i detalj skulle se ut i ett sådant läge beror helt och hållet på situationen och det beslut vi då skulle få från regeringen, skriver Hans G Larsson, presschef på Arbetsförmedlingen till Arbetet.

Få civilpliktiga kvar

Civilplikten blev vilande i samband med att den allmänna värnplikten blev vilande 2010. Den som gått den utbildningen kan vid ett hot tjänstgöra som till exempel brandman på flygplats eller säkerställa elförsörjning.

Men till skillnad från värnplikten har den plikten inte återaktiverats.

– Det finns i dag några enstaka civilpliktiga som fortfarande är krigsplacerade på Svenska kraftnät. Men eftersom krigsplaceringen upphör vid 47 års ålder eller tio år efter senaste tjänstgöring så är de inte många kvar och snart är de avskrivna, skriver Per Andersen Helseth, kommunikatör på Plikt- och prövningsverket i ett mejlsvar till Arbetet.

Tjänstledig om du blir inkallad

För den som har grundutbildning som värnpliktig, det vill säga gjort lumpen, så blir man krigsplacerad.

Du kommer alltså att jobba militärt, och bli kallad till ett förband.

Då får du tjänstledigt. Arbetsgivaren kan inte neka dig detta. Och det gäller även vid repetitionsutbildningar.

Även vissa yrkesgrupper kan bli krigsplacerade vid höjd beredskap.

Larm att ha koll på

Beredskapslarm: Regeringen meddelar om landet, eller delar , går in i höjd beredskap. Meddelandet går ut i radio och tv. Vid högsta beredskap, det vill säga vid krigsfara, går ett utomhuslarm. Signalen ljuder i 30 sekunder, gör uppehåll i 15 och håller på i fem minuter. Då ska man så fort som möjligt sätta på P4.

VMA, viktigt meddelande till allmänheten: Även känt som Hesa Fredrik, larmar om bränder, utsläpp och störningar. För att utomhuslarmet ska ljuda ska det ha hänt något väldigt allvarligt. Vanligast är annars att VMA meddelas via radio och tv. Signalen pågår i 7 sekunder, uppehåll i 14. Detta upprepas 6 gånger.

Flyglarm: Om försvaret upptäcker hotande flygangrepp används flyglarm. Det är korta stötar under en minut. Då ska man direkt uppsöka skyddsrum.