Det ska stiftas nya lagar mot utnyttjande av utländsk arbetskraft och mot olovlig handel med arbetstillstånd, med fängelse som straff. Det var några av förslagen i den statliga utredning som lämnades över till regeringen i början av november förra året och vars remisstid gick ut i dag, 8 feb.

Men förslagen riskerar att bli ett slag i luften om det inte också satsas på ökade kontroller. Det anser LO i sitt remissvar.

”Framför allt saknar LO förslag om striktare kontroll och uppföljning av arbetstillstånden, en absolut förutsättning för att de nya föreslagna brottsrubriceringarna inte bara ska bli slag i luften. Utan skärpta kontroller avslöjas inte missbruket”, skriver LO.

LO välkomnar hårdare regler

LO välkomnar visserligen de hårdare regler i sak. De skulle bland annat innebära upp till fyra års fängelse för exploatering av utländsk arbetskraft eller handel med arbetstillstånd, samt förbud mot att arbetsgivaren tar för mycket betalt för bostaden som ett sätt smygsänka lönen, vilket är ett problem Arbetet nyligen rapporterat om.

LO:s huvudförslag för att minska missbruket av arbetstillstånd är i stället att återinföra bristyrkesbedömningen – alltså att bara yrken där det är fastställd brist ska kunna komma i fråga för arbetstillstånd, samt att bara ge arbetstillstånd för heltidsarbete.

”I brist på arbetsmarknadsprövning är LOs viktigaste krav på lagändring en avsevärt bättre kontroll av samtliga tillståndsärenden. Det gäller såväl löner och villkor som faktiska arbetstider.”

En sådan kontroll borde, enligt LO, ”byggas på en kombination av bindande anställningsavtal och avsevärt förbättrad kontroll av att löner och övriga villkor överensstämmer med vad som avtalats.”

Svenskt Näringsliv kritiskt i svar

Även arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv är delvis kritisk till utredningen i sitt remissvar. Visserligen delar man bedömningen av de flesta lagändringar som föreslås. Men man vänder sig emot beskrivningen av missbruket av arbetstillstånd som ”betydande och mycket allvarligt”.

Svenskt Näringsliv menar att det inte finns fog för en sådan slutsats i utredningen eftersom den granskat utnyttjande av all utländsk arbetskraft och inte enbart de som kommit hit på arbetstillstånd. Det ger en ”överdriven och missvisande bild av problemen inom den reglerade arbetskraftsinvandringen”, enligt organisationen.

Gillar inte skadestånd på 3 månadslöner

Utredningen har i vissa fall lämnat både huvudförslag och alternativa förslag. Svenskt Näringsliv vänder sig mot flera av de alternativa förslagen.

Bland annat att ett arbetstillstånd bara får beviljas om det motsvarar minst 75 procent av en heltidstjänst och gör det möjligt att ”uppnå goda levnadsvillkor”, något de anser inte rimmar med den svenska modellen där parterna sätter lönerna på arbetsmarknaden.

Organisationen gillar inte heller ett förslag om skadestånd på tre månadslöner till den anställde om villkoren för anställningen inte visar sig stämma.

”Vi befarar att företag som har tecknat sifferlösa kollektivavtal alternativt erbjuder anställningsvillkor i enlighet med branschpraxis kommer att löpa större risk att drabbas. Detta trots att de erbjudit arbetskraftsinvandrare lika anställningsvillkor som övriga arbetstagare på arbetsplatsen”, skriver Svenskt Näringsliv i sitt remissvar.

Utredningen föreslår bland annat..

  • …att arbets­tillstånd får vägras om arbetsgivaren har blivit påförd vissa sanktioner.
  • …att hyran inte får stå i missförhållande till lönen eller bostadens standard om arbetsgivaren tillhandahåller boende till arbetskraftsinvandraren. Krav ställs också på bostadens skick. Om arbetsgivaren inte uppfyller kraven kan en sanktions­avgift dömas ut.
  • …att Migrationsverket är skyldig att i vissa fall underrätta Inspektionen för vård och omsorg och Försäkringskassan om de avslår en ansökan om arbetstillstånd som personlig assistent.
  • …att det införs ett nytt brott för den som exploaterar en utländsk medborgare i arbete under uppenbart orimliga villkor.
  • …att en arbetskraftsinvandrare har rätt till ersättning i vissa fall om tillståndet återkallas eller inte förlängs på grund av att anställningen inte uppfyllde villkoren för ett arbetstillstånd.

Utredningen föreslår att lagänd­ringarna träder i kraft den 1 januari 2023.

Källa: Regeringen