Mer makt för arbetsgivarna vid uppsägningar, då de får större utrymme att bestämma vem som mister jobbet vid neddragningar. Samtidigt helt nya möjligheter för arbetstagare att ställa om och studera under yrkeslivet.

Det är två viktiga delar i den reform av arbetsrätten som regeringen nu, i samarbete med Centerpartiet, går vidare med.

– Företagen får ökad flexibilitet och ökad förutsägbarhet samtidigt som alla arbetstagare i Sverige nu får helt nya möjligheter att ställa om, vidareutbilda sig och utvecklas genom ett helt arbetsliv, sammanfattade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) på en pressträff på torsdagseftermiddagen.

”Stort i internationellt perspektiv”

Regeringen lägger nu fram två så kallade lagrådsremisser och inleder en annan remissrunda för delar som inte behöver gå via de juridiska experterna i lagrådet. Tanken är att hela paketet ska samlas i en proposition under våren och träda i kraft senare i år.

Den nya arbetsrätt som därmed sjösätts har vuxit fram i växelverkan mellan politiken och arbetsmarknadens parter de senaste åren.

Det var med stora ord som resultatet beskrevs av Eva Nordmark och Centerpartiets ekonomiskpolitiske talesperson Martin Ådahl på pressträffen.

– Det här är den största trygghets- och frihetsreformen på svensk arbetsmarknad i modern tid, sa Eva Nordmark.

Helheten beskrivs som en historisk reform med brett stöd både på arbetsmarknaden och i riksdagen.

– Att vi krokar arm på det här sättet i Sverige nu, politiken och parterna, är stort också om man tittar i internationellt perspektiv, sa Eva Nordmark.

Förhandlingar under press

Att nå fram till ett läge som är möjligt att tala om i sådana termer har inte varit enkelt och bilden är fortfarande inte helt entydig. De flesta LO-förbunden har i nuläget inte anslutit sig till parternas överenskommelse om ändrad arbetsrätt.

De lagförslag som nu läggs fram bygger på en överenskommelse som PTK, IF Metall, Svenskt Näringsliv och Kommunal skrev under 2020. Man krävde en rad lagändringar och satsningar av politikerna, som nu är på gång, och hade också enats om en avtalsdel som träder i kraft om lagarna börjar gälla enligt önskemål.

Parternas förhandlingar som ledde fram till detta genomfördes under press från politiken eftersom Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna i januari 2019 redan enats om att arbetsrätten skulle moderniseras och undantagen från turordningsreglerna öka.

Det här var parternas chans att avgöra på vilket sätt det skulle ske.

Kritik i tidigare remisser

LO ställde sig till en början utanför överenskommelsen, men i november 2021 meddelade de att de som centralorganisation ansluter sig medan det sedan är upp till varje förbund att ansluta till den del av överenskommelsen som bygger på avtal. Hittills har HRF, utöver IF Metall och Kommunal, meddelat att de går med.

När tre utredningar om hur parternas överenskommelse skulle förverkligas varit ute på remiss i höstas var kritiken om hur själva processen gått till hård.

Parter som inte ingått i las-överenskommelsen kände sig inte hörda. ”I praktiken har parterna i avtalet getts kompetens att stifta lag. Detta samtidigt som den stora grupp av parter på arbetsmarknaden som står utanför avtalet inte på något sätt kunnat påverka innehållet i förslagen”, skrev till exempel LO.

På pressträffen i dag, torsdag, betonade Martin Ådahl, att man nu mycket noga läst remissvaren och använt synpunkter därifrån för att göra förbättringar. Men i stora drag följer de förslag man nu går vidare med det som IF Metall, Kommunal, PTK och Svenskt Näringsliv lade fram 2020.

När reformerna är fullt utbyggda beräknas den totala kostnaden för staten motsvara cirka elva miljarder kronor per år.