Egyptens president al-Sisi, Omans sultan Al Said och Qatars emir Al Thani är bara några av autokraterna som gynnas av svenska pensionspengar. Bild: Ivar Martinsson

Sommaren 2013 störtas Egyptens första folkvalda regering. Sedan kuppen har militärregimen riggat val och ändrat grundlagen för att säkra president al-Sisis makt. 2018 upplöstes alla fria fackföreningar med tvång. Ett fåtal har lyckats registrera sig och har på pappret rätt att verka lagligt, men är ständigt utsatta för myndigheternas trakasserier. 

Sedan kuppen har Andra AP-fonden genom köp av statsobligationer lånat ut 397 miljoner kronor av svenskarnas pensionspengar direkt till den egyptiska statskassan. 

Inga krav på mänskliga rättigheter

En obligation är ett lån, i det här fallet till en stat, och är inte förknippad med några krav på att staten ska leva upp till politiska eller mänskliga rättigheter. Det handlar alltså om pengar som den egyptiska militärregimen kan spendera helt efter eget behag, så länge de betalas tillbaka med ränta inom några år. 

I december i 2020 fördömde EU-parlamentet ”än en gång och i starkast möjliga ordalag det fortsatta och tilltagande förtrycket från statliga myndigheter och säkerhetsstyrkor i Egypten mot de grundläggande rättigheterna”. 

Egypten rankas dessutom av världsfacket Ituc som ett av världens tio värsta länder för arbetare. 

2 035 miljoner: Andra AP-fondens innehav

Statsobligationer och regionala obligationer i diktaturer, i miljoner kronor.

Gynnas av svenska pensionspengar

Men Egypten är inte den enda diktatur som drar nytta av svenska pensionspengar. Länder som Bahrain, Kazakstan och Kina får också världsfackets bottenbetyg: ”Ingen garanti för rättigheter”. 

Andra AP-fonden har lånat ut pengar till samtliga dessa länder. Det framgår av Arbetet Globals granskning av fondens aktuella och tidigare innehav. 

– Det här underminerar kampen för demokratiska principer som Sverige driver på i många länder, inte minst genom sitt bistånd, men också som någon slags demokratiambassadör runt om i världen, säger människorättsjuristen Parul Sharma. 

Hon är djupt kritisk till förfarandet:

– Det här går ju stick i stäv med dem vi vill vara, men som vi inte är just på grund av att AP-fonderna delvis investerar så här i diktaturer.

AP-fonderna

AP-fonderna är samlingsnamnet för de allmänna pensionsfonder som inrättades 1960 i samband med ATP-reformen. 

Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden är så kallade buffertfonder med uppgift att utjämna svängningarna mellan inbetalningar till och utbetalningar från pensionssystemet. Även Sjätte AP-fonden förvaltar buffertkapital men ska också placera på riskkapitalmarknaden. Sjunde AP-fonden förvaltar pengarna i premiepensionssystemet. Någon Femte AP-fond finns inte, den försvann i en reform 2001. 

AP-fonderna är egna myndigheter men regleras till skillnad från de flesta myndigheter enbart genom lag. Regeringen kan inte styra fonderna genom regleringsbrev eller budgetbeslut. Syftet är att skapa förtroende för pensionssystemet. 

Lagen om allmänna pensionsfonder slår bland annat fast att ”Första-Fjärde AP-fonderna ska förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande”. I oktober 2021 föreslog regeringen att Sjätte AP-fonden, som styrs av en egen lag, ska placera utifrån samma hållbarhetsmål. Även Sjunde AP-fonden ska få nya hållbarhetsregler.

Fack och arbetsgivare är representerade i Första–Fjärde AP-fonderna. 

I slutet av juni 2021 förvaltade Första–Fjärde AP-fonderna tillsammans 1 810 miljarder kronor. Sjätte AP-fonden förvaltade i slutet av 2020 drygt 45 miljarder kronor. Sjunde AP-fonden förvaltade i slutet av september 2021 strax över 855 miljarder kronor.  

Över två miljarder till diktaturerna

De fyra första AP-fonderna ska enligt lagen ”förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande”. Men enligt Andra AP-fondens senaste innehavslista, publicerad den 30 juni 2021, har fonden investerat över två miljarder kronor i statsobligationer och regionala obligationer utgivna av elva diktaturer. Inga av de andra AP-fonderna har liknande innehav av statsobligationer. 

Enligt Andra AP-fondens policy för mänskliga rättigheter förbinder den sig att respektera internationella konventioner, som FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och konvention om medborgerliga och politiska rättigheter. Båda dessa slår fast att det är en mänsklig rättighet att få rösta i fria val, något som de elva diktaturer som Andra AP-fonder lånar ut pengar till är mycket långt ifrån att uppfylla.

Det här underminerar kampen för demokratiska principer som Sverige driver på i många länder.

Parul Sharma, människorättsjurist

Diktaturer kränker fackliga rättigheter

Andra AP-fonden ska enligt sin policy även följa ILO:s kärnkonventioner, som bland annat garanterar rätten att fritt bilda och ansluta sig till fackföreningar.

Inte heller detta respekteras av de diktaturer som Andra AP-fonden lånar ut pensionspengar till. I emiratet Qatar är exempelvis fackföreningar förbjudna, i Kina är den enda tillåtna fackföreningen underställd Kommunistpartiet. 

Fonden har valt att inte investera i tio länder, bland andra Myanmar, Saudiarabien, Pakistan och Belarus.

I ett mejl till Arbetet Global skriver Ulrika Danielson, chef för kommunikation och ägarstyrning, att fonden har ”tagit fram en process som identifierar länder om det finns finansiella, operativa eller hållbarhetsskäl att inte investera i dessa länder.”

Nekar att ge telefonintervju

På frågan om hur den här riskhanteringsprocessen kunnat ge grönt ljus för statsobligationer från de övriga diktaturer som Arbetet Global hittat i innehavslistorna hänvisar Danielson till internationella regelverk:

”Enligt FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter ska vi, i länder som behålls i index trots kränkningar mot mänskliga rättigheter, arbeta för att aktivt påverka utvecklingen till det bättre.”

På följdfrågor om hur de vars rättigheter kränks i länder som Egypten eller Qatar gynnas av att svenska pensionspengar lånas ut till dessa regimer svarar Danielson med att återigen hänvisa till regelverken. 

Arbetet Global efterfrågar flera gånger en telefonintervju. Till sist kommer svaret via mejl: ”Jag har inget ytterligare att kommentera.”

Diktatur eller inte?

Ibland är det svårt att avgöra om en stat är en diktatur. Om ett land inte har någon form av folkstyre är det enkelt, men hur är det med stater som håller val men fifflar med resultatet? Eller håller val till församlingar som inte har någon egentlig makt?

För att besvara den typen av frågor mäter flera tankesmedjor och forskningsinstitut årligen graden av demokrati i världens länder.  

I granskningen av Andra AP-fonden har Arbetet Global definierat en diktatur som ett land som klassats som ”ofritt” av tankesmedjan Freedom House i rapporten Freedom in the World 2021.

Freedom House bedömer graden av demokrati i ett land genom 25 indikatorer inom sju kategorier, som yttrande- och religionsfrihet, individuell frihet och rättsstat.

Fackliga vill inte kommentera

Enligt lagen om allmänna pensionsfonder ska två av ledamöterna i fondernas styrelse nomineras av facken och två av arbetsgivarna. 

I Andra AP-fondens styrelse är facken representerade genom Åsa Erba Stenhammar, förhandlingschef på Fackförbundet ST, och Kristina Mårtensson, kanslichef på Kommunal.

Båda avböjer att kommentera Arbetet Globals granskning med hänvisning till att det enligt styrelsens arbetsordning är ordföranden som uttalar sig.

Ingen av de fackliga representanterna vill alltså uttala sig om det faktum att fonden lånar ut miljardbelopp till regimer som kränker fackliga och mänskliga rättigheter.   

AP-fondernas investeringar anmäls

Människorättsjuristen Parul Sharma har nyligen, tillsammans med flera ideella organisationer, anmält AP-fondernas investeringar till FN:s råd för mänskliga rättigheter.

Hon underkänner Andra AP-fondens argument att den kan påverka utvecklingen till det bättre i länder där fonden äger statsobligationer.

– Det där resonemanget är så genant på så många olika nivåer, upplever jag. Det är ju inte så att AP-fondernas obligationer är öronmärkta för demokratisk utveckling. Om man kan välja bort länder som Pakistan och Saudiarabien i det här fallet, så kan man också välja bort de andra länderna, säger Parul Sharma.

Med en obligation är det helt omöjligt att påverka över huvud taget. Det är ett rent finansiellt instrument.

Peter Lundkvist, AP-fondernas etikråd

LO kritiskt till investeringarna

Även LO är kritiskt till att Andra AP-fonden investerar i statsobligationer som ges ut av diktaturer.

När det 2015 skulle tas fram nya regler för hur AP-fonderna får placera svenskarnas pensionspengar så krävde LO en lag för att förhindra investeringar i företag och länder som motarbetar facklig organisering eller förföljer fackliga ledare. 

Enligt LO:s pressekreterare Jens Lundberg fick man inte gehör för det. ”Hade den riktlinjen varit vägledande hade ingen av de investeringar du beskriver kunnat göras”, skriver han i ett mejl. 

Ingen möjlighet att påverka diktaturerna

För att arbeta effektivare med miljö- och etikfrågor har fyra av AP-fonderna inrättat ett gemensamt etikråd. Rådet samordnar ägardialogen med företag och kan i sista hand rekommendera fonderna att inte investera i bolag som inte sköter sig.

Men etikrådet befattar sig enbart med de aktieinvesteringar som görs i globala börsbolag. Det har inget att säga till om när det gäller hur AP-fonderna investerar i andra tillgångar – som statsobligationer. 

– För att kunna bedriva påverkansarbete så måste man äga aktier. Med en obligation är det helt omöjligt att påverka över huvud taget. Det är ett rent finansiellt instrument, förklarar etiksrådets ordförande Peter Lundkvist upplägget. 

Det går alltså inte att påverka en odemokratisk regering genom att låna ut pensionspengar till den.

– Då är frågan: Varför köper Andra AP-fonden obligationer i diktaturer? säger människorättsjuristen Parul Sharma.

AP-fonder i blåsväder

AP-fondernas placeringar och innehav har ifrågasatts många gånger genom åren. 

Nyligen avslöjades att Tredje AP-fonden investerat drygt en miljard kronor i kärnvapenbolag.

Fondernas fossila innehav har också varit föremål för debatt. AP-fonderna äger enligt Naturskyddsföreningen aktier värda närmare 16 miljarder kronor i kol- och oljebolag, trots att fonderna enligt lag ska ta hänsyn till klimatet.

I början av november 2021 anmälde ett tjugotal ideella organisationer AP-fonderna till FN:s råd för mänskliga rättigheter, med motiveringen att investeringarna skadar miljö- och klimat samt kränker mänskliga rättigheter. 

Arbetet Global har, i en separat granskning, avslöjat att AP-fonderna tillsammans har investerat nära 1,5 miljarder kronor i teknikbolag som misstänks utnyttja tvångsarbete i den kinesiska provinsen Xinjiang.